Anna María Larsson växte upp med skapandet i blodet. Både hennes isländska mormor och hennes mamma hade alltid projekt på gång, och Anna María var inte sen att haka på.
– Det känns som att det är en annan pysselkultur på Island. Det är mer utbrett, alla verkar hålla på. Mycket är ju hantverk förstås, hela min isländska släkt är stickproffs. Jag har också börjat lite, och jag tror min lillebror är sugen på att testa, säger Anna María.
Hon är utbildad art director, har pluggat design och grafisk design och varit delägare i en digital byrå. Men sedan en tid tillbaka frilansar hon på heltid, och målet är att gör-det-själv-projekten ska bli hennes heltidsjobb snarare än den grafiska formgivningen.

Anna María är övertygad om att alla kan lära sig att pyssla, det krävs bara övning.
– Ingen föds ju som proffs på att teckna eller spela instrument, alla måste öva. Jag brukar göra det genom att sätta upp tidsramar för mig själv, då tvingas jag komma på något på ett visst tema – det är bra träning.
Kreativt flöde
Ju mer hon skapar, desto lättare går det. Men eftersom hon själv inte vill specialisera sig på ett särskilt material eller en teknik, utan drivs av lusten att testa nya saker, är de flesta av hennes projekt premiärförsök. På väggen i hennes funkislägenhet hänger till exempel en vävd textilprydnad, resultatet av det första försöket med en vävram sedan fritids för tjugo år sedan. En gul lampa på ett sideboard är hennes första experiment med materialet plexiglas.
– Den är lite speciell eftersom jag hade tennisarmbåge just då och bara kunde använda en arm. Dessutom hade jag en deadline, eftersom lampan skulle bli mitt bidrag i pysselnätverket Monthly Makers utmaning på tema ljus. Men den blev klar i tid!
Runt om i bostaden syns spår av Anna Marías skapande. Hon och hennes sambo har bott i funkislägenheten i en av Stockholms södra förorter i tre år, och under de åren har allt från sänggavel till lampor och soffbord tagit form.
– Det är så jag kommer igång med saker. Antingen är det något vi saknar hemma som jag gör själv – både för att spara pengar och miljö. Eller så har vi redan något som jag inte är helt nöjd med, och så gör jag om det.

Hobby eller jobb?
Många av projekten hamnar sedan på hennes blogg, Dnilva – döpt efter en tv-spelsfigur hon skapade en gång i tiden. Där kan man steg för steg se hur hennes skapelser växer fram, och testa att göra dem själv om man vill.
– Jag startade bloggen när jag pluggade i Piteå. Först för att låta familjen veta hur jag hade det, men med tiden blev den en kreativ plattform för mig. Och nu hoppas jag ju att den ska bli en del av mitt heltidsjobb!
Det digitala skyltfönstret ledde också till att hon kom med i programmet "Superskaparna" på Sjuan som rullar under hela mars månad. Där har hon knåpat ihop allt från lampor till vikskärmar och galasmycken – allt på tid och i kamp mot de andra deltagarna.
– Att vara med i programmet var det roligaste jag gjort! Men också det jobbigaste. Det är väldigt speciellt att tvingas prestera på tid, efter minimalt med sömn, med flera tv-kameror i ansiktet – och dessutom försöka verka trevlig i tv, skrattar Anna María och lägger till:
– Men det var otroligt roligt, jag lärde mig massor om mig själv och jag tyckte om de andra deltagarna så himla mycket! Jag vet att vi var där för att tävla mot varandra, men det kändes mer som att det var vi mot juryn…
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.