Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Gamla Fattighuset

Fattighuset på Stampen stod klart 1767. Stadens fattigaste hade sedan 1726 bott i lokaler som byggts 1704 för Hans von Gerdes klädesfabrik. Den låg där Mölndalsån och Fattighusån möts. I de svåra tiderna efter Karl XII:s alla krig inköptes den nedlagda fabriken för medel skänkta av stadens borgare och inreddes som fattighus.
Bengt Wilhelm Carlberg ritade det nya Fattighuset vid ån, som bär dess namn och egentligen är en kanal, grävd under stadens första år för att ge göteborgarna möjlighet till Mölndalsån friska vatten. Det är samma röda vinkelbyggnad som ligger där än i dag. Samtidigt lär den vara märkligt lik von Gerdes fabriksbyggnad, som Eric Dahlbergh avbildat i Suecia-verket.
Dödligheten var stor bland fattighushjonen. Därför krävdes både kyrka och kyrkogård. Tidigare hade ett provisoriskt kapell inretts i en liten byggnad på området och först 1808 ritade Carl Wilhelm Carlberg Fattighuskyrkan. Mariakyrkan, som vi kallar den i dag, invigdes den 10 december 1815. Stadens invånare samlade ihop till notan.
Carl Wilhelm Carlberg hade redan 1797 presenterat ett förslag till ny begravningsplats för staden. Den invigdes i maj 1804 på Fattighusängen och fick namnet Nya Begravningsplatsen, i dag Stampens kyrkogård. Den placerades 18 meter från de gravar som grävts för fattighjonen sedan 1767.
Lungsoten var kanske den svåraste sjukdomen bland fattighusets invånare. Det fortsatte att hostas sedan lokalerna 1902 blivit hem för lungsjuka. Senare blev det dispensär i Gamla Fattighuset, där många göteborgare röntgats och skärmbildsundersökts. Först 1973 flyttades denna verksamhet till Landala.
I dag bebor flera kyrkliga organisationer huset, numera kallat Mariagården.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.