Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/9

Färgprakt på Linnégatan

Familjen Stålnackes lägenhet på Linnégatan i Göteborg kännetecknas av färgprakt och lekfulla lösningar. Och trots att inredningsmottot lyder "mångfald i färg och mycket av allt" ger lägenheten ett harmoniskt intryck.

Redan när man kommer in i hallen omsluts man av varma färger – den mjuka orientaliska röda mattan på golvet, och en praktfull collageliknande fondvägg. Ännu mer mysig värme blir det med gasolkaminen som brinner välkomnande.

– Jag älskar färg, och vill bli glad när jag kommer hem, säger Susanne Stålnacke, som är inredaren i hemmet.

Sedan många år har hon samlat på konst hon blir förtjust i, och nu pryder den många av väggarna i lägenheten. Det är färgerna i målningarna hon tilltalas mest av, och även det som styr inredningen.

– Jag är ju en riktig hemmakatt, och då blir det ju jag som får fria händer att pyssla och greja härhemma!

Dottern Ronja, som är 19 år, protesterar lite mot sin mammas stildominans. Hon är inte lika förtjust i det färggranna som Susanne, men är lika inredningsintresserad. Då krockar det ibland.

– Jag gillar nog mer det stilrena och plockar hellre bort prylar, åtminstone på mitt rum, säger hon.

– Och jag vill gärna ha fler av samma sak, i olika färger! utbrister hennes mamma och skrattar.

Vilket man också kan se på olika ställen i lägenheten.  Mängder av likadana ljusstakar, flaskor eller lampor i olika nyanser. Eller flera porslinselefanter i samma färg, för all del.  Susanne gillar masseffekten.

– Jag och min man gillar oftast samma saker, som tur är.

Inredningsintresset har följt Susanne Stålnacke sedan barnsben. Uppvuxen i Småland med en pappa som var finsnickare och som ibland köpte upp dödsbon som han renoverade upp och sålde.  Susanne sprang alltså tidigt på loppisar och auktioner och hittade roliga grejer som hon släpade hem och lät pappa renovera – alltifrån kanapéer till byråer.

– Jag var ju enda barnet, så jag blev nog lite bortskämd.

När Susanne blev med familj hamnade de så småningom i ett radhus i Trollhättan. Ett hus de älskade, men som de sålde eftersom Susanne pendlat i många år till sitt jobb i Göteborg. Efter att ha letat runt efter lägenheter, klev de en dag in i just denna på Linnégatan och upplevde omedelbart att de hittat rätt:

– Lägenheten hade en känsla som påminde om Trollhättehuset, och vi gillade den direkt. Även om den hade grekiska valv och rosor på väggarna, vilket väl inte riktigt var min stil, berättar Susanne.

Ytskikten fick sig en rejäl omgång, med genomgående ljusa färger. På väggen mot sovrummet fanns en fin betongyta under tapeten, så den tog familjen fram. För övrigt blev det vitt. Susanne vill trots sitt stora färgintresse ha en lugn och nedtonad färgskala som bas.

– Då kan sakerna och tavlorna tala istället. Annars skulle det bli ett alldeles för rörigt intryck.

Därför är till exempel sängkläder och överkast i sovrummet vita, medan taklamporna skimrar i gult, orange och aquablått och matchar den stora tavlan bakom sängen. Resultatet blir på något märkligt vis ändå lugn och ro – vilket man behöver i ett sovrum. Mycket av det som finns i hemmet har följt med länge genom åren och även om Susanne gillar förändring är hon ändå ingen anhängare av att ständigt köpa nytt. Då letar hon hellre på loppisar och auktioner och familjen säljer även själva på loppis när de vill bli av med något.

– Sen kan man göra så mycket bara genom att flytta runt saker hemma, ett rum kan få en helt annan karaktär på en eftermiddag. Det är verkligen min grej, jag flyttar ofta om bland våra saker, hänger om tavlor eller byter kuddar. Och i sanningens namn får vi inte in mer prylar här nu, det känns inte bra om det blir alldeles för mycket grejer. Då försvinner harmonin.

Färg och ljus är genomgående tema i hela lägenheten. I vardagsrummet, som vetter ner mot den livliga Linnégatan, strömmar ljuset fritt in från gardinlösa fönster och från burspråket i hörnet. Familjen bor tillräckligt högt upp för att man inte ska ha någon direkt insyn från gatan och träden på gatan skymmer så att grannarna mittemot inte heller har någon direkt insyn.

– Känner man sig ändå lite oskyddad, kan man bara dra ner persiennerna. Men jag älskar livet och rörelsen nere på gatan, det är så mysigt att se spårvagnarna komma och gå, och alla människor som rör sig ute, säger Susanne.

Hon gillar också det faktum att det är nära till Hagas alla roliga butiker, liksom vimlet på Järntorget – en kosmopolitisk plats hon är väldigt förtjust i. Liv och rörelse är helt enkelt hennes grej.

Dessutom är det praktiskt att ha hyfsat nära till jobbet – Susanne driver frisörsalongen MasiMas på Kyrkogatan tillsammans med två kollegor, och maken Pär jobbar som serviceutbildare på Eductus, med kontor i centrala Göteborg.

– Jag vill också ha liv och rörelse härhemma, tycker mycket om att ha folk på middag, vänner som bara tittar förbi och barnens kompisar. Hemmet ska vara gjort för umgänge, och jag har inrett så mycket som möjligt utifrån den tanken, säger Susanne.

Därför är också barnens rum inredda för umgänge. Ronjas säng är modell XL, med massor av kuddar där hon och kompisarna gärna hänger för att prata eller titta på film. 15-årige sonen Noas rum har en platsbyggd jättelång soffa som egentligen är två madrasser utlagda på längden, även det perfekt för filmtittande eller tv-spelande. Liksom för att sova över. Ett riktigt favoritrum i lägenheten är den inbyggda balkongen, som Susanne inrett i orientalisk stil, med mycket kuddar och lyktor. Ett mycket litet och ombonat utrymme som kontrasterar mot resten av lägenheten, som präglas av relativt stora ytor.

– Detta är som en liten oas och om man någon gång faktiskt vill vara lite för sig själv, är det bara att sätta sig här, tända lyktorna och ta fram en bok.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.