Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/9

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Det våras för kolonilotten

En egen koloniträdgård står högt upp på önskelistan för många stadsbor. Många koloniträdgårdsföreningar upplever ett generationsskifte med högt tryck på köerna och ett nyvaknat intresse för grönsaksodling.

Drygt hundra år har gått sedan koloniträdgårdarna såg dagens ljus i vårt land. Men koloniträdgårdsrörelsen är ingen mossig gammal dam som har sett sina bästa år. Tvärtom upplever många föreningar just nu ett generationsskifte där allt yngre personer söker sin egen lott och intresset för att odla sina egna grönsaker växer så det knakar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ja, just nu är det väldigt många som odlar sådant som går att äta. Det är verkligen en tydlig trend, säger Hanna Svanerud.

Hon är kolonist och ordförande i sin egen koloniträdgårdsförening, men också trädgårdsdesigner till yrket.

Jag kan bara se till mig själv. När jag kom hit för tio år sedan var jag mycket mer inriktad på perenner och prydnadsväxter. I dag lägger jag mer fokus på grönsaksodlingen, säger hon.

Med grönsakerna kommer även odlingslådorna, oftast pallkragar.

Det är ju ett mycket lättillgängligt sätt att odla. Jorden blir varm snabbare, de är lätta att rensa och kräver ingen större markbearbetning. Och det är perfekt för grönsaker och kryddor.

Mat och frisk luft

Det var också där det hela började att folk ville odla sin egen mat. Koloniträdgårdsrörelsen såg till att stadsbor fick komma ut ur sina ohälsosamma bostäder för att odla egna täppor, och samtidigt andas en aning friskare luft i städernas utkanter.

Under världskrigen blev kolonilotterna ett sätt för många att klara livsmedelsförsörjningen. Men så vände vinden, och kanske blev behovet av en egen trädgård med liten stuga, blommande rabatter och hängmatta under trädens skugga viktigare att fylla än potatislårarna.

Senare års bekämpningsmedelslarm och ekodebatt har åter väckt intresset för att odla sin egen mat. Även om de flesta lotterna även rymmer mycket annat.

Med en riktigt liten trädgård måste man tänka på ett annat sätt än när man planerar en normalstor trädgård. Även om jag gillar tanken på att låta koloniträdgården vara en villaträdgård i miniatyr går det inte att göra riktigt likadant, säger Hanna Svanerud.

Det som blir annorlunda i en liten trädgård är främst växtvalet.

Planterar man en syrenhäck runt hela sin trädgård blir det liksom inte mycket kvar. Och stora parkträd som kan bli 20 meter höga är ju direkt olämpliga här.

Skynda långsamt

Hanna Svanerud som i sitt yrke hjälper andra att planera sina trädgårdar menar att i en liten trädgård måste man skynda långsamt.

Ofta är man så otålig i början. Man vill att det ska växa snabbt och väljer därför gärna starkväxande sorter.

Lotterna i Söderbrunns koloniträdgårdsområde strax norr om Stockholm är på mellan 100 och 300 kvadratmeter. Ett litet hus om max 6,5 kvadratmeter får också byggas, men det är bygglovspliktigt i området, trots den ringa storleken.

Visst finns det villatomter som är små också, men i ett koloniträdgårdsområde blir det annorlunda eftersom det är så många små trädgårdar på samma plats. Man måste förhålla sig till grannarna på ett annat sätt. En buske på två, tre meter kan ge en betydlig skugga hos grannen, säger Hanna Svanerud.

Anna Lefvert/TT

Tips för en liten trädgård

• Spaljera. Spaljerade växter tar mindre plats, men kan ge mycket frukt, bär och blommor ändå.

• Arbeta med nivåer i trädgården. Även i en platt trädgård kan man skapa olika nivåer genom att gräva ned en liten "sänka" och ordna med odlingslådor. Då har man skapat tre nivåer på en platt yta.

• Glöm räta vinklar och raka rabatter. Rundade hörn och slingrande gångar gör den lilla trädgården större. En slingrig gång blir betydligt längre än en rak.

• Tänk på bladverken när du väljer växter. Det finns så många olika nyanser i gröna bladverk som man kan jobba med för att skapa djup i en liten trädgård i stället för att det bara blir "en grön massa".

• Tänk på färgsättningen. Använd gärna varma blomfärger som gult och rött nära dina sittplatser, och de kalla färgerna blått, lila och vitt längre bort. Det förstärker djupet.

• Använd speglar. En spegel med vackert sliten ram kan skapa synvillor och öka rymden i en liten trädgård. Eller lägg horisontellt i stället för ett litet vattenblänk, och plantera runt.

• Utgå alltid från dig själv och vad du gillar. Glöm alla trendiga trädgårdsreportage och tänk igenom vad du vill ha. I en liten trädgård finns inte utrymme för okynnesodling.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.