I en hyreslägenhet i en bedårande rosa 1700-talslänga i Marstrand har de byggt upp en miljö befriad från statustänkande. Själva huset, ursprungligen en magasinsbyggnad, har under århundradenas lopp varit mycket, bland annat lagerhus och segelmakeri. Idag består det av ett antal lägenheter, präglade av det som kallas ålderns charm.
– De lite skabbiga golvtiljorna, var inget problem för oss. Vi är inte sådana att vi skulle släppa allt för att slipa och måla golven vita. Trivsel för oss är något annat. Det vi behöver är svängrum för våra projekt och idéer, säger Erik.
– Jag vet inte hur många som hade synpunkter på inredningen när vi flyttade in. Att vi skulle måla om det och det. Framförallt köket, som vi fick höra var tråkigt, men vi upptäckte att vi gillade de lite lätt rosafärgade väggarna med dragning åt beige, säger Jenny och tillägger:
– Vi är inte speciellt genomtänkta.
Jenny syftar på målningen på köksväggen och färgen på köksstolarna. Båda i gult men den förra med dragning åt lime och de senare med dragning åt ockra. Det började med, berättar hon, att hon hängde upp målningen som hon själv hade gjort, tyckte att det blev bra och beslöt att även stolarna skulle vara gula. Djärvt blev det men oj så lyckat. De båda gula nyanserna ger liv åt varandra som så mycket annat i detta hem.
Jenny och Erik är båda utbildade på Danmarks Designskole i Köpenhamn. Där blev de också ett par och nu har de tillsammans sonen Alfred på nio månader. Det är Alfred som sett till att sängkammaren definitivt blivit compact living. Hans lilla säng står tätt intill mammas och pappas dubbelsäng, hemmets enda köpta möbel.
– Alfred är ett nattdjur och för att slippa gå upp flera gånger varje natt valde vi att ställa hans säng tätt intill vår så det bara är att lyfta över honom.
Vid fotändan av Jennys och Eriks säng står en bänk som Erik specialdesignat för det lilla utrymmet. Här förvaras kläder och linne. Mitten är en dold tvättkorg. Yta och material är enklast tänkbara och valet av dem själva poängen. Inga massiva material utan moderna skivmaterial. Fronten består av små kvadrater av spånskiva, plywood, valchromat och osb-skiva.
– Enkla och billiga material och bara att såga och limma. Vi vill på det här sättet ge ett nytt värde åt de ganska tråkiga och förbisedda materialen. Genom att olja, vaxa och måla dem blir de förädlade. Men vi kallat det för oädel, säger Jenny.
Att Marstrand blev Jennys och Eriks fasta punkt i tillvaron var ingen tillfällighet. Erik är född och uppvuxen där, Jenny har sitt ursprung i Borås och med deras gemensamma ambition att leva ett kreativt liv blev Marstrand det självklara valet. Nära och lite off på en och samma gång.
Det mesta i deras hem är fynd från loppis när de själva inte stått för tillverkningen. Ingen av dem skulle springa benen av sig för att spana in och köpa senaste trend. Är det något nytt som måste inhandlas heter hovleverantören Ikea.
– Ikea är bra när det gäller det funktionella, som sängen vi köpte. Annars fixar vi allt själva. Och vi tycker det är extra roligt med lite knasiga grejer. Det mesta vi har är projekt som vi jobbat med antingen under utbildningen eller sådant som blivit över när vi jobbat för någon uppdragsgivare, säger Jenny.
Eriks bokhyllor är från studietiden.
– Uppdraget var att jag skulle skapa något utifrån ordet upplösningstillstånd. Jag gjorde 36 kuber som jag ställde fria mot varandra genom att vrida och vända på dem i olika vinklar.
Resultatet har blivit ett antal kuber som upplevs vara i konstant rörelse. De vänder sig bort från och mot varandra. Tycks ha häftiga diskussioner, tröttnar på varandra, vänder ryggen åt varandra för att plötsligt återvända och bli nära.
– Det är ofta rörelse och mycket lek kring våra prylar, säger Jenny vars propellerprojekt i vardagsrummet är ännu ett exempel på paret Palmborg-Mattssons behov av rörelse.
– Jag inredde ett hotell på Smögen och där använde jag mig av propellrar. Det slutade med att jag blev överöst av propellrar. Det började med att en fiskare gav mig alla han hittade och sedan kom andra fiskare och spädde på förrådet. Jättefina propellrar i gammal mässing med en underbar patina eftersom de legat i havet så länge.
Två av vardagsrummets väggar är nu dekorerade med propellrar. Känslan av rörelse är påtaglig och förstärks av den stora målningen med näckrosor. Lösryckta, fria att sväva vart de vill, precis som propellrarna. Näckrosorna är målade av konstnären och vännen Linda Sandgren som är hemmets hovleverantör när det gäller konst.
Det är kul att gå på upptäcktsfärd i Jennys och Eriks hem som är lika mycket verkstad som bostad. De mjuka lamporna är i stickat ullgarn på skelett av ståltråd. Krokarna på väggen är antingen av sten eller trä. De små i trä ska föreställa svampar och kommer sig av att Erik älskar skogen och är svamptokig, berättar Jenny.
En stilla undran är hur det är att vara designers, leva samman och enas om en slutprodukt.
– Om vi inte är eniga är det beviset på att designen inte är tillräckligt bra, säger Jenny.
Och då är bara att fortsätta för någonstans bakom hörnet lurar fullträffen.
