Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

De inredde butiken under sig

Poseidon experimenterade med boendeformer och hyreshuset vid Viloplatsen blev först kooperativ och sedan bostadsrättsförening. För familjen Jeppsson/Eriksson, som bott länge i huset var ägandet ett lyft. De köpte butiken under sin trea och fick en lägenhet på höjden med vardagsrum i tre plan.
För många är det drömmen, att ens kanske redan attraktiva hyreslägenhet blir bostadsrätt och värd pengar.
- Så var det här. Rätt många försvann strax efter bildandet av bostadsrättsförening 1997. De använde vinsten till kontantinsats på eget hus, men vi är några tappra barnfamiljer som bitit oss fast, berättar Eva-Carin Jeppsson, som bott i området sedan 1984. Först ensam i en omodern etta, därefter med maken Niklas Eriksson i en tvåa och sedan 1990 i den lägenhet de bor i nu tillsammans med sina barn Adrian, Edith och Vilmer.
- Visst sneglar vi också på husannonser, men det ska mycket till för vi ska överväga ett byte. Jag kan drömma om att bo på landet och köpa häst, men det är så pass mycket som fortfarande lockar i stan. Här omkring finns många aktiviteter samtidigt som det är lugnt och nära till naturen. Tack vare att vi kunde bygga ut lägenheten så fungerar det, fem personer i en trea hade ju knappast gått, konstaterar Eva-Carin.

Kvarteret familjen Jeppsson/Eriksson bor i heter Kinnekulle och består av landshövdingehus byggda år 1919. Området ligger nära Redbergsplatsen i stadsdelen Bagaregården.
I en första etapp ombildades bostäderna i kvarteret Kinnekulle till kooperativa hyresrätter via en ekonomisk förening.
Det var en tidsbegränsad lag som tillät denna boendeform. Göteborgs politiker ville ha igång pilotprojekt och det kommunala bostadsbolaget Poseidon deltog i försöket med två kvarter, detta i Bagaregården och ett i Olskroken. Syftet var att ge hyresgästerna inflytande och därmed öka deras engagemang.
- Vi fick lägga en smärre kontantinsats baserad på lägenhetsyta. Och så tog vi över viss skötsel av området, som att turas om att städa i sin trappuppgång, säger Eva-Carin.

Niklas som var med i styrelsen hela den kooperativa eran på sex år tycker det är synd att satsningen i slutändan inte höll:
- Jag gillade kooperativet som idé. Men det ekonomiska upplägget höll inte. Valet stod sedan mellan bostadsrätter eller att återgå till hyresrätter.
Villkoret för att få bilda bostadsrättsförening var att minst 70 procent av lägenhetsinnehavarna gick med. Eva-Carin berättar att det förekom viss lobbying från de i kvarteret som var helt inne på den linjen.
- Vi fick till bra sammanhållning redan som kooperativ, men det var inte alldeles självklart att sedan bilda bostadsrättsförening. Vad blir kostnaden? Vill jag egentligen äga? Vad betyder bostaden för mig, är det inte bara ett ställe att slagga på? Det var frågor man fick ställa sig.

Majoriteten var positiv. Ur ekonomisk synvinkel blev övertagandet av kvarteret mycket vältajmat.
- Jag tror till och med att månadskostnaden för vår lägenhet hamnat lägre än för motsvarande hyreslägenhet, påpekar Niklas. Den riktiga boomen för bostadsrätter satte igång ett halvår efter vi bildat förening. Då började priserna öka hysteriskt.
Ombildningen tvingade ingen i kvarteret att flytta för att de inte haft råd eller lust att köpa, utan de som ville fick fortsätta hyra, fast med bostadsrättsföreningen istället för Poseidon som hyresvärd.

Fördelningen är nu sex hyresrätter och 74 bostadsrätter, fyra bytte ägare förra året.
Under kooperativa tiden iordningsställdes en kombinerad föreningslokal och övernattningslägenhet. Sedan tillkom snickarboden. Det finns också planer på en bastu.
En stor bonus med delägande i huset är just detta - man får påverka hur utrymmena disponeras. Flera hushåll har utnyttjat möjligheten att köpa till sig yta och bygga ut sin lägenhet.
- Några byggde upp sig på vinden. Vi fick chansen att växa neråt för fyra år sedan när lokalen på gatuplan blev ledig. För riktigt länge sedan var det mjölkbutik, men där har funnits en rad olika verksamheter under åren, senast var det nog ljusterapi. Vi behöll fulla takhöjden i större delen av butiken, men eftersom där är så högt i tak kunde vi bygga en ganska stor avsats på runt tio kvadratmeter halvvägs nerför trappan som börjar i vardagsrummet. Man kan säga att vi fått ett vardagsrum i tre plan, berättar Eva-Carin.

Överst finns läshörna med fåtölj samt matsalsmöbeln. På mellanplanet ryms ett skrivbord, en schäslong och barnens bilbana. Längst ner har familjen placerat soffgruppen och teven.
Det stora välvda skyltfönstret är bytt till okrossbart treglasfönster. En ljus gardin skyddar från insyn, samtidigt ljusinsläppet blir maximalt. Den forna dörren har spikats igen och i dörrnischen passar en bokhylla precis in.
- Man märker av folk som passerar utanför på trottoaren. Vi var rädda att det skulle kännas påträngande men så blev det inte alls. Här är förvånansvärt lugnt och stilla, påpekar Eva-Carin.

Bortanför butiken, en halvtrappa upp ligger 15-årige Adrians rum. Han är äldst av barnen och Eva-Carin tror han trivs med att bo lite avsides.
- Det är nog bara mysigt för honom, speciellt när han har kompisar hemma.
Familjen Jeppsson/Eriksson gillar sin udda planlösning, lägenheten ökade en tredjedel med utbyggnaden. Den är nu cirka 100 kvadratmeter men upplevs som rymligare.
Kvarteret Kinnekulle är ett bra exempel på en "lyckad" bostadsrättsförening där inflytandet används för att skapa mervärde i boendet.

Baksidan av myntet - ansvaret - tycker Niklas fungerar ganska smärtfritt.
Efter att ha varit ledamot hela den kooperativa perioden, tog han en välbehövlig paus men sedan tre år tillbaka är han med igen.
- Det är väl det lilla problemet. Att folk inte vill vara med i styrelsen. Ideellt arbete är inte så populärt.

Man upphandlar de tunga bitarna som är ekonomisk förvaltning och fastighetsskötsel. Annat fördelas mellan de boende. Det finns uppdrag som trapphusombud, IT-ansvarig, nyckelperson och flaggansvarig.
Ja, och så bastugruppen, där Eva-Carin är med. Hon bedyrar att där kommer att hända saker i sinom tid.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.