Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Badhuset vid Snobbrännan

På Styrsö finns gott om överdådiga sommarvillor från förra sekelskiftet då ön var societetens tummelplats. Familjen Petréns hem har en ännu längre och brokigare historia. De bor i en badinrättning byggd 1880.
Ett svartvitt vykort som finns att köpa på ön visar Styrsö Tångens havsbad. Ett tvåvåningshus med torn och veranda, vid strandkanten varmbadhuset och längst ut på bryggan mot Snobbrännan, ett litet kallbadhus.
Men den storstilade satsningen med bad och servering höll inte, läget var nog helt fel.
Det är i alla fall Olof Petréns kvalificerade gissning. För 30 år sedan köpte han och hustrun Gunilla den nedlagda badinrättningen som året-runt-bostad.
- Sommargästerna höll till på Styrsö Bratten, där skärgårdsbåtarna lade till. Där låg också sommarvillorna, förklarar han. På Tången bodde mest fiskare. Det var säkerligen därför badinrättningen lades ner. Öborna var inte intresserade och stadsborna tyckte stället låg för långt bort.

Taket höjdes
Huset blev istället fashionabel sommarbostad. Paret Petrén har hittat detaljerade ritningar över ombyggnaden daterad 1916. Stilen blev då mer romantisk med spröjsade fönster och snickarglädje. Taket höjdes så att man fick en tredje våning, för tjänstefolket. Tornet som skymde utsikten från terrassen kortades och plattades ut till envåningsnivå.
Precis så ser huset ut än idag. Varmbadhuset är det ursprungliga från 1880, men kallbadhuset som drabbats hårdare av väder och vind har byggts upp på nytt, flera gånger om.
Lundbergska huset kallas stället i folkmun efter familjen Lundberg som tog över på 1930-talet. Gamla Styrsöbor minns dem väl, några har rent av jobbat hos familjen.

Skeppare och kock
Bohag skulle ju transporteras till ön för sommarvistelsen, det fanns en trädgård att sköta och byggnader att underhålla. En och annan piga behövdes också. När Lundbergarna var ute och seglade, anlitades en fiskare som skeppare och kock.
- Jag kan tänka mig den tiden när stadsborna gick runt här i sina halmhattar och sprätte. De flesta sommargäster var nog riktiga överklassknoddar, reflekterar Olof. Inte undra på att öborna först var lite skeptiska mot oss som flyttade hit.
Petréns kom med den gröna vågen på 1970-talet, då stadsbor sökte sig landsbygden, bland annat till öarna utanför Göteborg. Skärgårdstrafiken hade utökats och det fungerade att arbetspendla.

Kollektiv på tio personer
Lundbergska huset köptes i den vevan av ett kollektiv på tio personer.
- De var våra kompisar, berättar Gunilla Petrén. Vi hade varit runt en hel del tillsammans och tittat på hus, men jag kände mig alltmer skeptisk till att kollektivet skulle fungera. Det var alldeles för löst hopfogat. Så istället för att haka på där, köpte Olof och jag en egen liten fiskarstuga mitt i smeten nere på Tången.
När kollektivet upplöstes 1974 efter bara två år bjöds fastigheten återigen ut till försäljning.
Olof och Gunilla trivdes utmärkt i sin fiskarstuga, men hörde ryktet att en spekulant ville stympa det Lundbergska huset till enplansvilla.

Opraktiskt dela boende
Ensamma hade paret Petrén inte råd med någon räddningsaktion. De värvade en familj från radhusområdet i Skogome, som de själva lämnat för Styrsö, och tillsammans köpte de Lundbergska huset. Men även detta lilla kollektiv på två barnfamiljer sprack snart. Det kändes opraktiskt att dela boende trots dubbla kök, två badrum, varsin privat våning och gemensamma utrymmen i bottenplan.
- Det var noga reglerat i förväg hur en separation skulle gå till. Och eftersom den andra familjen ville flytta var det hela faktiskt oproblematiskt. Vi hade dessutom hunnit bli tillräckligt stadda i kassa för att lösa ut dem, säger Gunilla.

Fiffig uppvärmning
Hon kommer efter ett snabbt överslag fram till att de har någonstans mellan tio rum och tillräckligt. Gott om plats alltså, speciellt nu när deras tre barn är vuxna och har flyttat ut.
- Det är förstås stort, men vi ser det som en permanentbostad med inbyggd sommarstuga. Verandan och det sjukantiga rummet som är kvar av tornet används bara under sommaren, påpekar Olof.
Eftersom hela huset är byggt för sommarklimat har de fått vara lite fiffiga med uppvärmningen. Olof, som är utbildad elektronikingenjör har konstruerat en havsvärmeanläggning. Som jordvärme fast från havsbottnen förklarar han.
- Vi kör också med solfångare, kakelugnar och en och annan stickad tröja, skjuter Gunilla in.

Inga stora ingrepp
De har inte gjort några stora ingrepp i huset. Utvändigt liksom invändigt är mycket bevarat från tidigare ägare.
Kollektivet hann modernisera en del på sin korta tid. De drog in centralvärme och sanitet och byggde de två badrummen. Tyvärr rensade de också bort en del klenoder, egna prylar skulle ju få plats.
- Lundbergs hade lämnat kvar allt sitt bohag utom en kristallkrona. Kollektivet satte prislappar på möblerna, bjöd in folk och sålde av så mycket de kunde. Det var synd, säger Gunilla.
Vissa möbler var dock alltför bökiga att flytta. På andra våningen står kvar ett stort vackert målat klädskåp som måste ha byggt upp på plats.

Matsalsmöbeln intakt
Matsalsmöbeln - specialritad i samband med husets ombyggnad 1916 - finns intakt i samtliga delar med soffa, stolar och ett rejält bord. Dess nationalromantiska stil passar utmärkt ihop med kollektivets ommålningar i den tidens favoritfärger orange, brunt och grönt.
Olof och Gunilla Petrén tycker alla epoker i husets historia har sitt berättigande. Även 1970-talet - vem säger att bara sekelskiftesromantiken är rätt?
Under sina dryga 30 år på Styrsö har de själva hunnit bevittna hur en epok tagit slut.
- Nu är här som en förort, förut luktade Tången fiskeläge, menar Olof. Jag kunde sticka ut med båten och dra upp en härlig torsk på några minuter. Det gick faktiskt fortare än att gå till affären.
Men trivs gör de fortfarande, tro inget annat. De skulle aldrig flytta vare sig från Styrsö eller Lundbergska huset. Hustypen och läget är ju precis det mäklarnas söker i annonserna för sina "angelägna kunder" eller "kapitalstarka klienter".

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.