Tillsammans med bolånen hör energikostnaden till hushållens största utgiftsposter. I snitt gör ett villahushåll av med 27 100 kWh per år. Av det står uppvärmning och varmvatten för cirka 80 procent.
Här finns i många fall mycket energi, och pengar, att spara.
Tilläggsisolering av väggar, golv och tak samt byte till lågenergifönster är vanliga råd som cirkulerar bland företag och konsulter i energisektorn. Men åtgärderna är kostsamma i förhållande till energibesparingarna, menar Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarnas riksförbund.
- Undantaget är de fall då huset ändå ska helrenoveras eller om fönstren håller på att ramla ur sina karmar, då kan det vara en god idé att göra det.
Bättre val
Enligt honom är en bra början att söka efter uppenbara värmeläckor, såsom en gammal ytterdörr, samt se över värmesystemet. Hans främsta råd är att byta till bergvärme, som är stort sett underhållsfritt. Den som i dagsläget har en elpanna kan räkna med en halvering av den totala elförbrukningen. Det förutsätter dock att det finns vattenburna radiatorer i huset.
- Har man däremot direktverkande elradiatorer kan det vara klokt att skaffa en luft-luft värmepump, framför allt om man har en öppen planlösning. De är förhållandevis billiga och sänker uppvärmningskostnaderna ett antal procent.
Rätt ordning
Den som verkligen vill sänka energiåtgången bör göra saker i en viss ordning, påpekar Jakob Eliasson. Först åtgärda husets yttre, väggar, golv och tak, tilläggsisolera, byta fönster och ytterdörr. Därefter byter man värmekällan. Då räcker det oftast med en mindre värmepump. Men åtgärderna är dyra, och knappast lönsamma.
Innan man börjar riva ut bör man ta kontakt med kommunens energirådgivare som kan ge råd och tips. Man kan även få åtgärdsförslag i samband med en energideklaration av huset. Men det är husägarens ansvar att i deklarationen få med vad man kan göra för att få ner kostnaderna.
Energistämpel
I framtiden kan det löna sig att få ett så energisnålt hus som möjligt. I höstas kom förslag från Boverket om ett energiklassningssystem för hus. Det innebär att en köpare ska kunna få information om vilken energiklass som huset håller, ett bokstavssystem där A är bäst och G är sämst. Men på Villaägarnas riksförbund är man kritisk till att det saknas en klar definition om hur man tar sig upp i klassificeringstrappan, samt att det även skulle ha omfattat energideklarationerna.
- Om man skulle koppla ett statligt stöd till energieffektiviseringar förstärks incitamenten att faktiskt göra något åt sitt hus. Folk skulle våga testa lite mer om det blir lite billigare, säger Jakob Eliasson.
+ En villa på 150 kvm har i snitt en total energiförbrukning på 27 100 kWh per år.
Av dessa går 6 100 kWh till hushållsel, alltså belysning, tv, dator och andra apparater.
Till varmvatten går det 5 000 kWh och 16 000 kWh till uppvärmning.
+ För en genomsnittlig lägenhet på 90 kvadratmeter är den totala energiförbrukning i genomsnitt 17 200 kWh per år - varav 13 600 kWh går till värme och varmvatten och 3 600 KWh till el.
Källa: Energimyndigheten
Sedan några år tillbaka är alla husägare också skyldiga att energideklarera sitt hus, senast innan det går till försäljning. Dessa görs av fristående konsulter. Enligt Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarnas riksförbund, bör man i upphandlingen se till att få med rekommendationer om vad man kan göra för att få ner kostnaderna. (TT Spektra)
