Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Arboristen gör trädvård på hög nivå

Höga träd på tomten skrämmer många villaägare. Med stormen Gudrun färsk på näthinnan vill man kanske förekomma hellre än förekommas. Men så länge träden inte är sjuka eller visar tecken på angrepp klarar de en vanlig höststorm utan problem. Arboristen Daniel Daggfeldt menar därför att man bör tänka efter innan man drar igång motorsågen. - Det är lätt att bli lite fartblind om man till exempel är nyinflyttad. Men när träden väl är fällda är det för sent att ångra sig, säger han.
Tjugofem meter upp i luften surrar en motorsåg. Högt däruppe i talltoppen klättrar en arborist på dagens sista uppdrag. En hög tall i en brant backe ska fällas eftersom ägaren är orolig att trädet annars ska hinna falla först. Eftersom inga maskiner kan komma in på tomten måste trädet tas ned bit för bit av en arborist som klättrar upp i det.

Lugnt och metodiskt sågar arboristen Bob Smith ned gren för gren medan han klättrar uppåt i trädet. När han nått högst upp i kronan börjar arbetet att fälla stammen bit för bit nedåt. Det ser minst sagt våghalsigt ut, och grannarna runt omkring kommer ut för att ta del av skådespelet.

Död topp
Tallen som bit för bit monteras ned var död i toppen, och hade börjat fälla döda grenar farligt nära grannens tomt.

- Döda toppar i en tall brukar vara tecken på törskatesvamp. Ofta kan träden hämta sig från angreppen eller leva många år med det, så några döda talltoppar behöver inte innebära att man måste ta ned hela trädet, säger Daniel Daggfeldt, arborist som driver Trädmästarna, med ett femtontal anställda arborister.

En av deras arbetsuppgifter är att göra riskanalyser av träd och bedöma om de säkert kan stå kvar, eller inte. Arboristerna är inte bara duktiga klättrare utan har även god kunskap i träds biologi, anatomi, funktion och livsmiljö. De har dessutom stora kunskaper i hur man ser tecken på sjukdom eller rötangrepp som kan göra att trädet blir farligt. Numera finns även verktyg att mäta hur kraftiga rötangrepp är. Med hjälp av en så kallad resistograph borras ett litet hål i stammen och samtidigt mäts motståndet på veden på olika djup i trädet.

Röta, svamp eller sjukdomsangrepp kan göra stora träd till potentiella dödsfällor. Men höga träd är för många skrämmande i sig, varför man kanske väljer att ta ned dem. I onödan ibland.

- Ett stort, friskt träd är skapat för att hålla för naturliga förhållanden. Sedan kan en tromb eller extremt mycket snö knäcka även ett friskt träd. Men bara för att det är stort finns ingen anledningen att ta ned det, säger Daniel Daggfeldt.

Olyckor
Tecken på rötangrepp kan vara svampar eller tickor på stammen, liksom sprickbildningar eller bohål för fåglar. Men röta i ett träd ger inga döda toppar, berättar Daniel.

Trädet hans kollegor just är i färd att fälla visar sig dock ha ett ganska kraftigt rötangrepp.

- This was not a happy tree, konstaterar Ben Lawrence och smular det som borde vara hård kärnved mellan fingrarna.

Fem, tio meter ned i stammen är kärnan porös som knäckebröd. Och tanken på vad som hade kunnat hända med arboristen i toppen är oundviklig.

- Visst händer det olyckor. Folk som trillar ned eller sågar sig precis som på andra arbetsplatser, men hittills har vi inte haft något dödsfall i Sverige, konstaterar Daniel Daggfeldt som drivit företaget i tio år.

Förutom hjälm och en säkerhetslina runt trädet bär arboristerna speciella klätterskor med vassa taggar som tar dem upp i träd som ska fällas, och byxor med ett sågskyddande material på insidan.

Engelsmän

Att klättra i träd med motorsåg var länge kontroversiellt i Sverige, och de första arboristerna kom hit först på 80-talet. På Trädmästarna arbetar mest engelsmän, eftersom det helt enkelt finns för få svenskar med rätt utbildning och tillräcklig erfarenhet. Den utbildning som numera finns på Naturbruksgymnasiet Hvilan i Skåne har bara funnits några år, att jämföra med England, där man utbildat arborister sedan 60-talet.

- I England har man en helt annan parkkultur. Vi i Sverige har varit bra på skogsbruk, men inte alls haft samma kunskaper och tradition med trädvård.

Daniel Daggfelt ser också att trots - eller kanske på grund av - det växande trädgårdsintresset i Sverige försvinner allt fler stora träd från villatomterna.

- Naturtomter med mycket höga träd blir allt mer sällsynt i Sverige. Svenskarna vill ha in ljus på tomten, och de vill ha gräsmatta och en tomt att använda och umgås på. Nere på kontinenten uppskattar man i stället skuggan av höga träd, säger han.

Ytterligare ett stort träd har gått till historien denna dag och ligger nu uppkapade i behändiga bitar på marken. Bob Smith och Ben Lawrence borstar sågspån från byxorna, som är ordentligt slita och bär tydliga spår av sågskär lite här och var. En vanlig dag på jobbet lider mot sitt slut.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.