I sjätte klass pendlade Yannick Tregaro från Hammarkullen till Rannebergen för att gå i skolan. I Hammarkullen gick han i högstadiet och efteråt blev det Angeredsgymnasiet.
– Det var först när jag flyttade hemifrån som jag lämnade stadsdelen, säger Yannick Tregaro.
Nämn ett smultronställe:
–Stentjärnen i Rannebergen. Jag gick dit och badade på sommaren. Man får gå en bit men det är mysigt.
Beskriv stadsdelen med tre ord:
–Hård. Mjuk. Inspiration.
Finaste platsen?
–Det måste vara Lärjeån. När vitsipporna slår ut nere vid ån är det så vackert att promenera där.
Fulaste stället?
–Jag tycker att förorten har sin råa charm. Jag menar, Hammarkulletorget är inte världens vackraste torg men det liksom hör till.
Säg en bra gata:
–Då säger jag två; Fjällglimmen och Fjällgrönan i Rannebergen. Det var där jag lekte mest som barn.
Vad folk som inte bor där inte vet om stadsdelen:
–Jag tror att det finns väldigt mycket som folk i allmänhet inte vet om stadsdelen. Eller jag tror att många tror sig veta mycket. Det är mångkulturell och jag tycker att det är häftigt med alla som möts. Möter man mångkulturen med ett öppet sinne så är det oerhört spännande. Det är gäller att vänja sig vid att träffa folk som ser annorlunda ut. Jag lärde mig att inte ha förutfattade meningar om andra människor beroende på hur de ser ut.
Vilket är ditt bästa minne från stadsdelen?
–Det fanns en lekplats som jag verkligen utnyttjade till max. Det fanns en slags ställning med gungor. Jag skulle förstås gå balansgång uppepå den. Som sagt, jag använde alla saker fullt ut.
