Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Av religiösa skäl firar inte Benjamin Gerber jul på traditionellt sätt. Den åtta dagar långa judiska ljusfesten Chanukka är däremot en självklarhet i hans liv varje år. Bild: Anna Berglund

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Benjamin nobbar julen till förmån för ljusfesten

Född och uppvuxen i en judisk familj har Benjamin Gerber aldrig firat jul och december förknippas inte med jultomtar, adventsljusstakar eller överdådiga julbord. Och parallellt med julen, i vinterns mörkertid, infaller den judiska ljusfesten Chanukka i åtta dagar.

Den judiska församlingens synagoga ligger i centrala Göteborg, en ståtlig byggnad i gult tegel.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– När man byggde synagogan 1855 var tanken att synagogan skulle vara högre än de närmsta byggnaderna, men nu har ena grannen byggt ut uppåt, berättar Benjamin Gerber. församlingspedagog, och pekar mot den lilla himmelsskärvan mellan hustaken.

Född i Stockholm flyttade han till Göteborg för tio år sedan. Med judiska släktrötter och präglad av den judiska tron sen barnsben har han varit utövande jude hela sitt liv.

– Far var kantor i judiska församlingen, så jag växte bokstavligen upp i församlingen.

Bekväm med sina tvivel

Han började tidigt som ungdomsledare och sedan har yrkeslivet fortsatt inom den judiska församlingen. På frågan om tvivel nånsin infinner sig, ler Benjamin stort.

– Självklart. Men jag är bekväm med mina tvivel. Vi gissar ju oss till hur världen är funtad, jag brukar kalla mig en religiös agnostiker. Det finns ju ingen självklarhet, men för mig fungerar världen bättre med idén om att det finns en gud som har en mening för oss.

Det finns en distinkt skillnad mellan kristendomen och judendomen som följt ed genom tiderna.

– Som kristen finner du gemenskap i själva tron, för oss judar är det inte tron som förenar utan att vi är ett folk, en etnisk grupp. Medan kristna förbereder inför julfirandet, firar judar inte jul av den enkla anledningen att Jesus inte ingår i judendomen. Och enligt den judiska tideräkningen som startade med det år som skapelsen enligt skrifterna ägde rum, är det nu år 5779.

Bild: Anna Berglund

Uppvuxen i Sverige, som barn i ett judiskt hem, var julen något som pågick runtomkring.

– Jag kollade julkalendern, Kalle Anka och relaterade till julen mest som något som fanns, men ändå något främmande i min verklighet, säger han och minns en julafton långt senare som vuxen.

Då var han ensam hemma och grannarna bjöd in honom att fira en vanlig svensk jul med dem.

– Jag kände mig som en antropolog och fick ta del av allihop, pappan som var utklädd till tomte, julgranen, maten och de glada barnen. Det var både roligt och mysigt.

– I dag är julen främst en del av det sekulära Sverige, men för mig är det alltid ett uttryck för kristendomen, säger Benjamin som tillsammans med sin familj ser julen som något positivt, som sammanfaller med judarnas ljusfest Chanukka.

Fokus på familjens sammanhållning

De båda högtiderna har flera inslag som påminner om varandra, levande ljus, presenter, lekar, sånger och ett tydligt fokus på familjens närhet och sammanhållning.

– Chanukka är ljusets högtid som ihågkommer den motståndsrörelse som judarna drev år 167 f Kr mot antikens hellenism som ville förbjuda judendomen och förändra det judiska folkets särart, ideal och tro. Judarna stod emot, men när templet i Jerusalem skulle återtas hittade de ingen olja för att tända den åttaarmade ljusstaken. Men till slut hittades ett litet krus olja som skulle räcka en dag, lågan hölls vid liv i åtta dagar.

– Ytterst är det en symbol för en gud som lyser upp och skapar helighet i världen och det historiska vägskälet för judendomen som kunde gått under då, säger Benjamin som berättar med inlevelse om en högtid som befäster den judiska identiteten.

– Under ljusfesten tänder man den åttaarmade ljusstaken under åtta dagar, ett ljus per dag som ska brinna ner enligt en särskild ordning.

Runt tusen medlemmar i Göteborg

I Sverige är judarna en minoritetsgrupp som omfattar drygt 15 000 personer och församlingen i Göteborg har runt tusen medlemmar.

– I dag är det lättare att vara jude än i någon annan tid och det finns så många olika minoritetsgrupper i samhället, alla med samma rättigheter. Men när det börjar pratas om vilka som är välkomna och inte här i Sverige uppmuntras mörkare krafter och då blir det även svårare att vara jude, tillägger han allvarsamt.

Då kommer känslan av utsatthet krypande.

– Därför är Chanukka och andra högtider viktiga för att bygga upp vår judiska självkänsla.

Benjamins två barn brukar inte lockas av den jul som firas runt dem men ibland kommer frågan.

– Då är min motfråga om de verkligen bara vill ha presenter en dag, på julafton, i stället för i åtta dagar, då brukar de inte fråga mer, säger han med ett skratt.

Vill hålla en öppen diskussion

Han är noga med att hålla en öppen diskussion kring olika religioner och sätt att leva.

– Människor är flockdjur, påverkade av vår uppväxt men också omgivningen, och då gäller det att veta vem man vill vara för att kunna möta andra. Chanukka är en högtid som handlar om att inte anpassa sig, men ändå gör vi det, det är en förhandling och ett modernt dilemma i det mångfacetterade samhället.

Benjamin tror på samexistens och vikten av att respektera varandra.

– Det är viktigt att kunna ha både en svensk identitet och att vara jude, jag är ju en del av det svenska samhället, även om man kan känna sig annorlunda. Man måste ju inte tycka lika för att leva sida vid sida, Chanukka handlar om att stå upp för sig själv, men ändå tillåta att andra tycker annat, ett slags positivt motsatsförhållande, säger Benjamin medan han tänder ett av ljusen i den majestätiska ljusstaken.

Det är några dagar kvar på den judiska ljusfesten som kommer avslutas alldeles innan julens slutrush.

– Då är jag glad att inte behöva trängas i stans leksaksbutiker, säger han leende medan vi lämnar synagogans lugn.

Benjamin Gerber

Ålder: 40 år.

Bor: i Göteborg.

Familj: Två barn.

Gör: Religiös tjänsteman och församlingspedagog.

Intressen: Den mänskliga gåtan.

Huvudorsak till att inte fira jul: Av religiösa skäl, jag är jude.

Något bra med julen trots allt: Folk är glada.

Drömmer om: Ljusare tider.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.