Emma Nordström visar en kopia av en vikingatida nyckel som hittats i Danmark. Nyckeln är inte mycket annorlunda än dagens förutom triangeln längst fram med tre upphöjningar.
– De första nycklarna tror man dök upp i Sverige någon gång kring 100-200 e.Kr. Det fanns olika typer av nycklar, hänglåsnycklar och vridlåsnycklar som är ganska lika dagens, förklarar Emma.
Avhandlingsprojektethar arbetstiteln: Iron Age keys and locks. A study of meaning and social identities through context. Det Emma undersöker är bland annat vilka betydelser nycklar och lås kan ha haft i järnåldersamhället och varför man låste.
– Ofta förknippar man nycklar med husfrun, den gifta kvinnan på gården som hade nyckel till visthusboden, eller kistor där gårdens resurser fanns. Hon anses ha haft kontroll och förfogande över resurserna på gården. Det är den traditionella bilden man har.
Men nycklar har även hittats i mansgravar och barngravar. Så uppenbarligen var det inte bara husfrun som hade tillgång.
– Jag har bland annat tittat på krigare från Birka. I en byggnad i Birkas garnisonsområde, där krigarna anses ha samlats ibland, har man längs väggarna hittat spår efter kistor med lås och även nycklar. Det verkar som att krigarna har haft sin personliga utrustning i kistor. På det viset kan man koppla krigarna till att de hade kistor med privata föremål. Det vidgar ju bilden av vem som hade tillgång till nycklar och lås, menar Emma.
I flera av gravarna har man hittat nycklar som tillhört kvinnor och män som kan kopplas till handel.
– Man kan ju föreställa sig att det kan vara ganska praktiskt för en handelsman även under järnåldern med en kista och lås om man ger sig ut på handelsfärd och vill låsa in värdefulla saker under färden.
Intresset för arkeologi började redan när Emma var nio år och hon hälsade på en vän i USA, och besökte en arkeologisk park där man rekonstruerat en gammal indianby. Besökarna fick prova på att gräva och där någonstans vaknade intresset.
– Sedan var det någon gång under tidigt 90-tal då de visade Birka, vikingastaden på vetenskapens värld på teve. Jag tyckte att det var helt fascinerande. Så det förstärkte nog mitt intresse för arkeologi.
Efter några års arbete med utgrävningar i England tog hon magisterexamen 2010 och blev senare antagen som doktorand i arkeologi på Göteborgs Universitet.
Vi återkommer till avhandlingsarbetet om nycklar och lås. Som forskare är hon intresserad av vad det innebar att man satte lås på en dörr eller kista och inte minst varför man gjorde det och hur det kan kopplas till privat egendom.
– Vad innebär det att man låste in något? Vad låste man in? Var det privatsaker? När man hittar nycklar eller lås på en boplats så visar detta på att det måste ha funnits någon eller några som ägde eller hade tillgång till något som andra inte hade, och detta i sig tyder på att det kan ha funnits någon form av social stratifiering på gården, resonerar Emma.
Emma säger att mycket av det som driver henne är de små överraskande upptäckterna.
– När man sitter och tittar på ett material och så hittar man samband och kopplingar som är intressanta och som ingen har hittat tidigare, då blir det väldigt spännande.
Mycket handlar om själva upptäckandet.
– Det blir som en tidsresa när man hittar gamla saker och känner spänningen när man försöker pussla ihop vad som har hänt. Om man till exempel har en grop som fyllts igen. Vad har hänt här? Är det en naturlig process, där det har blåst eller eroderat in, eller har någon slängt i material? Det blir som ett detektivarbete.
Avhandlingen planeras vara klar fram mot våren 2018. Emma vill gärna fortsätta med grävningen när hon är klar, men tänker även söka framtida forskartjänster.
- Det blir nog så att jag söker båda, så får jag se vart jag hamnar. Jag vill hur som helst fortsätta med arkeologin.
Fakta: Emma Nordström
Ålder: 36
Familj: sambo, två katter.
Bor: Alingsås.
Yrke: arkeolog.
Intressen: arkeologi, sience fiction, katter, trädgård.
