Snart, om en liten tid…
Det kunde ha varit förälderns tålmodiga förklaring till det ivriga barnet, att det fortfarande är en bit kvar till jullov och klappar. Det kunde också ha varit tv-meteorologens tröstande replik till tittarna, att det strax ska vända igen och ljuset snart börjar återvända. Eller ministrarnas och myndighetschefernas pepp till en karantänstrött befolkning i väntan på vaccin, vändpunkter – ja, i väntan på vad som helst.
Snart, om en liten tid…
Men det är inget av detta. Det är profeten Jesajas ord. Han var verksam i Jerusalem på 700-talet före Kristus. Också det var prövande tider. Kungar och krig avlöste varandra. Flera av texterna i Jesajas bok är därför tröstetexter. Uppmuntran, stöd och en försäkran om att Gud ska gripa in i folkets nöd.
Den mest kända av Jesajas texter är nog den som läses i kyrkorna under jul. Den om Fredsfursten som kommer som ett ljus till folket som vandrar i mörkret. I år känns löftet verkligen riktat till oss. Vi är det folket. Den här julen är vi i behov av tröst. Men ännu är vi inte riktigt framme: ”Snart, om en liten tid …”, säger därför Jesaja den här helgen.
Var gör vi då av tiden i väntan? Vanligtvis går ju tiden raketfort i advent, åtminstone för oss vuxna. Det brukar vara mycket som ska hinnas med. Men i år har det mesta avstannat: inköpsrundorna på stan, konserterna och glöggminglen. I stället känns tiden seg som knäck och många förenas i samma undran: Vad gör vi av tiden?
Också detta märkliga år är dock kyrkans råd detsamma inför tredje advent: bana väg för ljuset. Och om ”bana väg” känns som en ålderdomlig glosa föreslår min dator några synonymer: röj, ploga, forcera ett motstånd. Så – använd tiden till att forcera mörkrets motstånd och gör plats för ljuset.
I år menar experterna att ljuspyntandet kommit igång rekordtidigt. Adventsstakar, elslingor och fönsterstjärnor lyser väg. Pynt, blommor och musik förhöjer stämningen. Och glöm inte krubban, julens urscen.
Den här julen kan man särskilt glädja sig åt att de flesta krubbor klarar deltagargränsen för offentliga sammankomster. Jesus, Maria och Josef plus tre vise män och två herdar – det blir åtta personer. Djur och änglar räknas inte med i Folkhälsomyndighetens anvisningar så dem kan man fritt fylla på med.
Krubban behöver alltså varken ställas in eller ställas om – den går bra att ställa fram. När vi gör det bereder vi väg för det stora Ljuset – han som ska födas och lysa upp julnatten för att forcera all världens mörker.
Snart, om en liten tid…
