Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Kulturtant som sippar på en drink, det är mitt rollfack", säger Annika Ackert, just nu aktuell som statist i Sveriges Televisions storsatsning "Vår tid är nu". Här leker hon på hemmaplan med familjens hundvalp Allan.

Annika spelar en liten roll i den stora satsningen

TV-serien ”Vår tid är nu” har sysselsatt filmarbetare i Västsverige sedan våren 2016. Däribland hundratals statister. En är Annika Ackert, som varit med vid tre inspelningstillfällen. "Det ska bli kul att se hur allt blev", säger hon inför kvällens premiäravsnitt.

”Nybliven pensionär. Gör som jag blir tillsagd” – det är Annika Ackerts statistprofil i kortversion. 
– Jag betraktar mig som utfyllnad och tar det inte personligt om jag knappt syns. Själva filmarbetet är spännande nog, det är härligt att se proffsen jobba. Inte minst de alltid så tålmodiga statistansvariga, som kan ha ett spretigt gäng på närmare hundra personer att hålla reda på. Det blir väldigt mycket logistik kring det.
Som chefsassistent åt företagsledare på bland annat Telia, Saab och Ericsson har Annika lång erfarenhet av motsvarande spindel-i-nätet-arbete i näringslivet. Även om fokus då varit inriktat på en enda person, chefen, handlar jobbet om att planera noggrant och att vara påläst och förberedd. 
Trots att hon alltid trivts gick hon efter viss tvekan i pension vid 65 år. 
– Jag har varit väldigt nöjd med mitt arbetsliv, men det kändes ändå dags.
Rädslan att bli understimulerad har kommit på skam, och som sönerna påpekade, var det ingen större risk. 

Nu är Annika inne på tredje terminen i sina studier av latin och Roms historia. En timme i veckan läser hon sagor på en förskola. Nya familjemedlemmen Allan, en busig valp av rasen berner sennen, kräver sitt. Och så är Annika nämndeman i tingsrätten, ett uppdrag som hon tycker ger perspektiv på livet.
– Jag har fått en helt annan förståelse för andra människor, i andra omständigheter. Det är otroligt intressant och lärorikt. 
Inblick i nya världar får hon även som statist. 
Hon har gått fram och tillbaka på Landvetters flygplats i filmen Monky (biopremiär julen 2017). Strosat på Masthuggstorget i Viaplay-serien Alex (visas våren 2018). Rusat nerför trappan till buffébordet i Ruben Östlund-filmen The Square. Minglat på tillställning med kommunalpampar i TV-serien Fallet.
– Kulturtant som sippar på en drink, det är mitt rollfack, om man ska klassificera, säger hon skämtsamt och tillägger att det var aningen chockartat att hon syntes så tydligt i Fallet. 
Det är ju svårt att veta vad som kommer med, respektive vad som klipps bort, när man svept förbi framför kamerorna i en tagning. 
 

Annika Ackert ihop med hunden Allan. Bild: Elisabeth Wikström
Annika Ackert ihop med hunden Allan. Bild: Elisabeth Wikström

Vilka karaktärer hon gestaltar i ”Vår tid är nu” är hemligt, annars skulle handlingen kunna listas ut i förväg. Två säsonger har spelats in på raken. Alla inblandade får skriva på ett sekretessavtal och Annika vill inte säga mer än att hon har varit med i tre helt olika miljöer och med olika kostym och frisyr. Men hon kan ge en glimt av sin senaste inspelningsdag. Den började strax före sju på morgon i studion i Jonsered och slutade där drygt tolv timmar senare.
– Först var det kostymbyte till tidsenliga kläder, sedan fix av hår och make-up. När alla statister var klara bussades vi till en skola i Majorna. Där filmade vi fram till lunch, då vi skjutsades till nästa ”location”, en kyrka i Vasastan. Efter lunch, klädbyte och ny frisyr, filmade vi igen både utomhus och inomhus. Kort avbrott för fika blev det också. Vid 19-tiden var vi tillbaka i studion. De som varit där tidigast på morgonen fick byta om till egna kläder först. Sånt gillar man att de statistansvariga tänker på, annars skulle nog alla rusa in samtidigt och trängas. Vilket kaos kunde inte det blivit.
Efter en sådan dag är man helt utmattad, säger Annika, och inte ens särskilt mycket rikare. Det brukar gå jämnt upp.
Lönen är på några hundralappar med avdrag för skatt och mat. Plus att resan till och från studion ju kostar. Man ska dessutom dit två gånger, en för kostymprov och nästa gång för själva inspelningen.
Belöningen är att det är roligt. Inblicken bakom kulisserna har dessutom gett Annika en ny dimension när hon ser på film eller serier, tycker hon. Framför allt inser hon hur mycket jobb som ligger bakom varje scen. 

Inför hösten har Annika Ackert sökt som statist till Springfloden II, en Sune-film och Yroll, som görs av Lorry-gänget.
– Jag söker allt som spelas in i Västsverige och om det passar i tid. Dock ej spelreklam eller naket. Jag blev lite frestad när Lars von Trier sökte modiga statister, som vågar vara utan kläder framför kameran, men i slutändan lät jag bli.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.