Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Anna Jöborn är chef för kunskapsavdelningen på Havs- och vattenmyndigheten. Nyligen blev hon även invald i planeringsgruppen för FN:s årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling. Bild: Nicklas Elmrin

Anna spelar en viktig roll för att rädda världshaven

När Anna Jöborn går till jobbet väntar en av vår tids stora ödesfrågor på arbetsbordet. Som chef för kunskapsavdelningen på Havs- och vattenmyndigheten och internationellt verksam, har hon en nyckelroll för hållbar utveckling av hav och vatten i hela världen.

Kanske var det ett naturprogram om Röda havet som väckte Annas intresse för det marina. På familjens nyinköpta färg-tv hemma i Sätila gjorde den prunkande miljön ett starkt intryck på henne i sju-åttaårsåldern. Hon blev fast besluten att bli dykare.

Sedan tog hon en krokig väg via tekniskt gymnasium och byggbranschen.

Först flera år senare återkom till det fascinerade havet, läste till marinbiologi i Göteborg och USA och blev pionjär som kvinnlig forskare på sitt område.

"Hav och vatten förenar oss"

Efter en rad olika ledaruppdrag både i Sverige och utomlands kom hon till Havs- och vattenmyndigheten, när den bildades och placerades i Göteborg 2011. Internationellt samarbete har gått som en röd tråd genom hennes yrkesliv. Varför världens länder måste jobba tillsammans med havsfrågorna, förklarar hon på ett enkelt sätt.

– Hav och vatten förenar oss och har inga nationsgränser. Eftersom allt hänger ihop drabbas vi alla till slut av föroreningarna och skräpet som hamnar där. I rika länder som Sverige exporterar vi dessutom en stor del av våra miljöproblem.

Bild: Nicklas Elmrin

Det krävs inte mycket mer än en snabb titt i nyhetsflödet för att inse att många makthavare resonerar precis tvärtom. Misstron som riktas mot samhällsinstitutioner och förekomsten av alternativa fakta påverkar Annas och myndighetens uppdrag märkbart varje dag.

– Kunskap är det bästa vaccinet mot fake news, men människor måste kunna ta till sig den för att det ska ha någon verkan. Forskningskommunikation görs ibland onödigt krånglig. Vi måste våga förenkla utan att fördumma, också vara lyhörda och föra dialog.

Mycket allvarligt hot

Den mest avgörande frågan hon ser framöver är klimatets påverkan på våra ekosystem och vattenresurser. Hela planetens vattenförsörjning står inför ett mycket allvarligt hot.

– Vi har på något sätt trott att vi är förskonade och har oändligt med vatten i länder som Sverige. Här tycker jag vi har varit lite för naiva. Vi arbetar med vattenresursfrågorna men det behövs ett tydligare uppdrag till någon eller några myndigheter i Sverige.

Tillståndet för världens hav och vatten kan liknas vid en patient i stort behov av kontinuerlig vård, nya läkemedel, ständig kontroll och noggrann övervakning, menar hon. Läget för patienten är mycket allvarligt. Som individer är det viktigaste vi kan göra att verkligen ställa om vår livsstil och överkonsumtion. Att det blir enklare att leva hållbart, visa goda exempel på att vi kan bryta den negativa utvecklingen och att kommuner och medborgare kan göra skillnad genom att ta ansvar, ser Anna som avgörande för att det ska ske. Ett sådant exempel är det framgångsrika arbetet med försurade sjöar. Också att vi har kommit långt med att minska utsläppen till sjöar, vattendrag och hav i Sverige.

Stora och komplexa frågor

Arbetet med hållbar utveckling är engagerande men också omgivet av intressekonflikter. Anna är noga med att hennes medarbetare och hon själv får en sund balans till jobbet.

– Vi arbetar med stora och komplexa frågor. Rädda Östersjön eller Västerhavet. Det går ju inte att bli klar med och säga, ja nu har vi gjort det. Vi måste fira mindre framgångar och kan inte tro att vi ska rädda hela världen på en gång.

Stor konferens i Göteborg

Den internationella tråden fortsätter och tar ständigt nya former för henne.

Nyligen blev hon invald i planeringsgruppen för FN:s årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling. I dagarna är myndigheten värd för en stor internationell havsforskningskonferens här i Göteborg, på regeringens uppdrag. Den har inte varit i Sverige på 20 år. Hon berättar att det är en fantastisk möjlighet att få hit den och att de är så glada över att det har blivit en stor uppslutning runt den lokalt.

Förutom utbyte av ny kunskap kommer de internationella gästerna besöka det nya svenska forskningsfartyget SVEA, forskningsstationen vid Tjärnö och Kosters marina nationalpark samt det nybildade Kristenberg Marine Research and Innovation Center. Göteborgs Universitet gör program för unga forskare tillsammans med internationella havsforskningsrådet ICES.

Syftet med uppdraget i FN är att forskningen på ett bättre sätt ska bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna vi står inför i ett förändrat klimat, framför allt genom att stärka kopplingarna mellan olika aktörer som forskare, näringsliv och lokalbefolkningen. Planerna är också att ta fram en samlad karta över jordens marina livsmiljöer som inte existerar idag, men finns stort behov av för att öka kunskapen.

Entusiastisk över sitt jobb

Det går inte att ta miste på Anna Jöborns entusiasm för sitt arbete. Hon skickar med ett tips till alla som står inför yrkesval.

– Jag önskar att fler unga människor ser hur spännande den här typen av uppdrag är. Det kan låta tråkigt att vara statstjänsteman men det är ett fantastiskt arbete. Att få bidra varje dag till ett gott samhälle för nästa generation och kunna vara med och påverka stora utmaningar som till exempel klimatförändringar i positiv riktning, är bland det bästa man kan göra.

Anna Jöborn

Ålder: 52 år.

Bor: Växlar mellan Göteborg och Brännö.

Familj: Man och två döttrar.

Intressen: Träning och friluftsliv, umgås med familj och vänner, odling, konst, drejar.

Gör: Chef för kunskapsavdelningen på Havs- och vattenmyndigheten.

Aktuell: Nyligen utnämnd som Europas representant i planeringsgruppen för FN:s årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling, medarrangör till ICES 2019 Annual Science Conference.

Kuriosa: Annas första ledaruppdrag mynnade ut i att hon skrev en bok om metoder för kommunikation ”Möteskokboken” ihop med en medförfattare. Boken har hon även sedan jobbat vidare med.

Konferensen

Namn: ICES 2019 Annual Science Conference.

Datum: 9-12 september.

Plats: Svenska Mässan.

Havs- och vattenmyndigheten har fått uppdraget från Regeringskansliet att genomföra Sveriges värdskap för Internationella havsforskningsrådets, ICES, årliga vetenskapskonferens i september 2019. Cirka 700-800 deltagare förväntas komma från olika länder.

Syftet är att samla representanter för forskning, politik och civilsamhälle inom det marina området från hela världen för att se över pågående forskning, presentera innovationer, identifiera behov och skapa tvärsektoriella utbyten och nätverk.

Källa: Havs- och vattenmyndighetens webbplats där ytterligare information och program för konferensen finns att läsa.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.