Angela Eriksson har jobbat inom sjukvården hela sitt liv. Först som operationssköterska och de sista åren som fackligt ombud. Hon jobbade heltid tills hon fyllt 67 och hade egentligen ingen större längtan efter att gå i pension. Jobbet har hon alltid gillat och krafterna fanns kvar.
– Jag blev änka ganska tidigt och har alltid tyckt om att ha mycket på agendan. Jag förenar nytta med nöje och det passar mig perfekt, säger Angela som är ordförande i flera föreningar och inte backar för många uppdrag.
Som pensionär fortsätter hon så som hon alltid gjort. Stiger upp klockan sex men njuter numera av en lång frukost som hon avslutar med att lösa dagens korsord i GP. Hon är en van korsordslösare och har vunnit flera gånger. Först därefter kan dagen börja.
– De första timmarna på dagen är bäst. Jag älskar stillheten och lugnet och jag unnar mig att läsa tidningen länge. Det hann man ju aldrig förr när man var mitt i livet. Och jag är egentligen en riktig hemmakatt som gillar att pyssla både inomhus och i trädgården. Men inte hela dagar. Då blir det tråkigt, säger hon och ler.
Fullt upp hela tiden
Så många ”lediga” dagar blir det inte och det är Angela nöjd med. Precis så vill hon ha det. Förutom yoga- och gympapassen har hon sina föreningar och andra uppdrag som tar mycket tid.
Röda Korset ligger henne extra varmt om hjärtat och där lägger hon ner mycket arbete. Själv började hon som Rödakorsvärd 2008 och två år senare blev hon ledare för volontärer i Härlandakretsen. Det innebär att hon organiserar arbetet och intervjuar blivande volontärer som vill bli Rödakorsvärdar. Verksamheten med att stötta patienter började på Kvinnokliniken redan 2003.
Mest jobb på eftermiddagarna
Men sedan 2008 är det framför allt på akuten och andra vårdmottagningar man möter volontärerna i de röda västarna. Där går de oftast två och två och hjälper till med det som en vän eller anhörig skulle ha gjort. Bjuder på kaffe och smörgås och småpratar eller bara lyssnar. Helt i linje med vad som krävs just då.
– Det är på akuten vi gör mest nytta och det är alltid som mest att göra mellan klockan 13 och 19. Därför har vi våra pass då. Många patienter känner sig osäkra och utlämnade och uppskattar verkligen vår närvaro. Att se deras tacksamhet är vår bästa belöning.
Trots att Angela är en erfaren och välutbildad sjuksköterska använder hon inte sin arbetserfarenhet alls i volontärarbetet. Allt sjukvårdsarbete utförs av personal och volontärens roll är enbart att finnas till hands. Det är det medmänskliga, att ha någon som ser och bryr sig som betyder så mycket för patienten.
För att bli volontär krävs ingen speciell bakgrund. Alla som är intresserade av att möta nya människor och har rätt inställning passar för uppdraget.
Fortbildning och handledning
Den som vill bli volontär får utbildning i Rödakorskunskap och Medmänskligt bemötande och därefter kontinuerlig fortbildning och handledning av erfarna medarbetare.
Vad får dig att fortsätta lägga så mycket tid på volontärarbetet?
– Man blir så otroligt uppskattad för så lite. Det gör att man blir glad själv. Och så lär vi känna personalen som högaktar det vi gör. Vi är ju helt självgående och alla vinner på det. Så det tänker jag fortsätta med så länge jag orkar.
Men Angela har större planer än så.
Helst vill hon hinna med att arbeta en tid på Mercy ships, världen största sjukhusfartyg som erbjuder gratis sjukhusvård till afrikanska länder.
– Ja, jag har i alla fall bra kondition och orkar mycket så chansen finns. För dit är man välkommen även om man inte är så ung längre, säger hon med glimten i ögat.
Angela Eriksson
Ålder: 78 år.
Bor: Partille.
Gör: Aktiv pensionär som gör mycket utöver det vanliga. I julas skickade hon 100 julkort och fick 70 tillbaka.
Familj: Son, sonhustru och två barnbarn.
Intressen: Resor, korsord, böcker och trädgårdsarbete.
LÄS MER:Att få hjälpa andra är den största kicken
