Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Anette Dristig Gardan vill berika och förgylla vardagen för de människor hon möter i sitt arbete. "Min drivkraft är att det ska vara värdigt att bo kvar hemma", säger Anette, som efter tjugo år fortfarande stortrivs med sitt jobb. Bild: Anna Berglund

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Anette kan inte tänka sig ett bättre jobb än det hon har

I över tjugo år har Anette Dristig Gardan arbetat inom hemtjänsten, enligt henne det allra bästa jobbet. Där hon hängiven sitt uppdrag vill göra sitt besök hos vårdtagarna till en värdefull och glad stund. Som trots pressat tidsschema inte vill smitta de äldre med stressen.
– Jag tar alltid av mig jackan och tittar aldrig på klockan, för dem har jag all tid i världen, säger hon.

I slutet av en grusväg, granne med skog och ängar på Stillingsön bor Anette Dristig Gardan med familj och hundar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Öppen blick och smittande skratt

Vi sitter under parasollen och fikar, medan hon entusiastiskt berättar om sitt yrke och vårdtagarna som hon möter varje dag. Med öppen blick och ett rungande, smittande skratt skildrar hon ett meningsfullt, krävande och ibland otacksamt jobb. Tidigare arbetade hon inom hemtjänsten i Stenungsund, men bytte kommun.

– Jag tröttnade på att inte kunna ge mina vårdtagare den tid de behövde. På Tjörn är de lugnare, här finns ett mer mänskligt tänk, säger hon – även om tidspress tycks vara en del av yrket.

– Men jag gör som jag vill, behöver någon mer tid, struntar jag faktiskt i schemat, och vad ska de göra? Avskeda mig när de ständigt behöver folk?, säger hon och skrattar.

Men bakom vilar allvaret, och engagemanget för vårdtagarna är äkta och djupt.

Anette har tjänstgjort i såväl Stenungsund som på Orust och Tjörn. Men hon har bott på Orust i hela sitt liv. . Bild: Anna Berglund

Anette är uppvuxen i Myckleby på Orust och hon har varit sin barndoms ö trogen.

– Som tonåring var jag mycket hos farmor, en "jävlaranammatant", som efter att farfar dog skulle göra allt själv. Men när hon blev äldre och skröpligare började jag hjälpa henne med städning och tyngre hushållsarbete. Kanske började omsorgstanken där, funderar Anette, som vilsen och omotiverad valde att hoppa av gymnasiet.

– Så fick jag frågan om jag ville sommarjobba på ett äldreboende i Svanesund. Till min förvåning gillade jag det. Jag hade hittat mitt kall.

Pluggade till undersköterska

Hon läste till undersköterska på komvux, praktiserade på olika boenden och inom hemtjänsten på Orust.

– Hemtjänsten var mycket roligare. Friare och med friskare vårdtagare.

Anette upptäckte snabbt sin fallenhet för att få de äldre på gott humör, glada och pratsamma. Hon går in i olika roller utifrån de personer hon besöker. Med sprudlande energi och en genuin vilja att göra varje besök glatt och värdefullt för sina vårdtagare.

– Man lär sig vad de olika personerna gillar och förväntar sig. Jag ska ju ta hand om dem på deras premisser och göra det som är bäst för dem, säger Anette, som efter tjugo år fortfarande stortrivs.

– Min drivkraft är att det ska vara värdigt att bo kvar hemma. Sedan är det viktigt att de äldre inte möter olika personal under en dag, inte minst för de samtal som kan starta på morgonen och löpa över dagen, säger Anette som arbetar hårt för det inom organisationen.

Hon ställer krav, är stridbar och höjer rösten på möten, driven av sin omtanke.

Noga inrutat schema

Varje dag börjar Anette vid sju på kontoret i Kållekärr och besöker upp till tolv vårdtagare varje dag enligt ett noga inrutat schema. Men även när hon känner av tidspress försöker hon att aldrig visa det för dem hon är hemma hos.

– Jag tar alltid av mig jackan, är lugn och sneglar inte på klockan.

Genom att vara närvarande känner hon av dagsform och tar sig tid att lyssna. Hon vill berika, förgylla och möta människor på riktigt. Visa äkta nyfikenhet och medmänsklighet. Men tillägger att alla inte vill ha sällskap, inte är pratsamma eller bara blyga.

– Det är fundamentalt viktigt att tänka på deras integritet, att alla är olika. Läsa av, känna in och anpassa sig efter varje individ och respektera deras önskemål.

LÄS MER: Lena har aldrig ångrat yrkesvalet – trots alla problem

LÄS MER: Farid vill betala tillbaka till landet som gav honom chansen

De flesta får besök av hemtjänsten morgon, lunch och middag. Då får de mat, omsorg, hjälp att handla, städa och social samvaro.

– Ofta äter jag min lunch tillsammans med en vårdtagare i stället för att ta rast. Jag har fått så många goa skratt, hört så många historier och livsöden. Samtalen ser Anette som guld, en förmån som hon ömt tar tillvara.

Fyller viktig funktion

Många äldre känner sig ensamma, saknar sina anhöriga och där fyller Anette och hennes kollegor en viktig funktion. Som utöver mat, hjälp med hushållssysslor och inköp, blir en viktig länk till världen utanför och vardagligt sällskap.

– Vi bygger relationer och de anhöriga vet vilka som sköter om en älskad familjemedlem. Det går inte att undvika att bli personligt engagerad, tillägger Anette.

– Och visst fäster man sig och sörjer när någon dör, även om man inte kan sjukskriva sig för att en vårdtagare dött, men det gör ont i hjärtat.

Anette på besök hemma hos 90-åriga Ingrid Ekberg.. Bild: Anna Berglund

Ett par dagar senare i ett lummigt hörn av Skärhamn promenerar vi till ett prydligt radhus. Anette låser upp ytterdörren med sin mobil och 90-åriga Ingrid Ekberg möter i hallen. Silverhåret prydligt uppsatt och ett vänligt leende. Efter en fallolycka i februari behövde Ingrid extra hjälp i hemmet. Hon flyttade från Göteborg till Tjörn för att komma närmare sonen som handlar, fyller frysen och ringer varje dag, medan hemtjänsten besöker henne tre gånger per dag.

– Jag vill bo hemma länge och det är tack vare Anette och de andra som jag trivs så bra, säger hon med en varm blick på Anette som plockar i köket.

– Jag är nöjd, en får mycket för pengarna, men personalen har så mycket att stå i, ibland önskar jag de hade det lugnare, tillägger Ingrid men skiner upp igen.

– Det är så trevliga människor som kommer hit, alltid snälla och jag känner mig trygg med dem.

Checkar ut med mobilen

När besöket hos Ingrid är klart låser Anette dörren efter sig med mobilen, checkar ut, för vårdtagaren betalar för den tid de får. Ett skruvat sätt att se på omvårdnad, tycker Anette, en stark förespråkare för de äldres värdighet och rätt att bo hemma så länge de önskar.

Hon avfärdar tid som ett mått på omsorg. För henne handlar det om helt andra värden.

– Jag vill känna mig nöjd när jag går hem, med vetskapen att jag har gjort vad jag har kunnat.

Anette Dristig Gardan

Ålder: 44 år.

Bor: Stillingsön, Orust

Familj: Make Klaus, dotter Amanda, 21 år (precis börjat inom hemtjänsten på Tjörn)

Gör: Förgyller tillvaron för mina vårdtagare och kollegor

Intressen: Allt kring 40- och 50-talet, min familj, våra hästar och hundar.

Bästa med hemtjänsten: Ge våra äldre möjlighet att bo kvar hemma, arbetsfrihet under ansvar, glädje att glädja andra, omväxlande arbetsmiljö, den ena dagen är inte den andra lik.

Detta borde förbättras inom hemtjänsten: Högre löner, mer tid till våra äldre. Lyfta fram det positiva i vårt yrke, hur roligt det är att få jobba i hemtjänsten.

Drömmer om: Att skriva en bok.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.