Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/2

Anette hjälper oss att bli redo för krislägen

Hur länge klarar du dig om samhällets funktioner skulle slås ut? Den frågan engagerar Anette Staaf, som håller kurser i krisstöd, hemberedskap och första hjälpen.

– En samhällsstörning kan handla om en stor olycka, översvämning eller ett längre elavbrott. Händelser som kan vända hela vår tillvaro upp och ner när samhället plötsligt inte fungerar som vi är vana vid, säger Anette Staaf.
Hon möter upp i Civilförsvarsförbundets lokaler i centrala stan. Här arbetar hon heltid sedan 2015.  En av uppgifterna är att vara rådgivare och hålla kurser i hur man kan stärka sin hemberedskap.
– Som enskild har man själv ansvar att skaffa sig kunskap och förbereda sig, så att man klarar de första 72 timmarna utan hjälp vid en större händelse.

I garderoben ligger en så kallad krisväska, som Anette tar fram och visar. Den innehåller det mest nödvändiga som kan vara bra att ha hemma vid en kris: värmeljus, tändstickor, vattendunk, vevradio, våtservetter, några matkonserver och ett minigaskök. 
– Det gäller att klara de grundläggande behoven som värme, vatten, mat, information och sömn. Det är också viktigt att samverka. Lär känna dina grannar. Sitt inte i varsin lägenhet om strömmen går en längre tid, utan var tillsammans och dela på de resurser ni har.

Bild: Nicklas Elmrin

Anette menar att det är ännu viktigare i dag att vara krismedveten, eftersom vi glömt bort hur vi ska klara oss själva. Tidigare hade vi värnplikten, där man fick lära sig överlevnad under tuffa former. Kunskap om självhushållning gick i arv från mormor och morfar. Om Hesa Fredrik ljöd skulle man gå inomhus, läsa instruktionerna i telefonkatalogen och slå på radion.
I dag har knappt någon en telefonkatalog hemma och få har en radio som fungerar om strömmen går eller mobilnätet slutar fungera.
– Många har inte ens en adressbok eller papper och penna. Man tror att man har den kunskap som behövs, men få är beredda när det verkligen gäller, säger Anette.

För Anette har strävan efter att klara sig själv funnits sedan barndomen. Som nioåring flyttade hon med sin familj till Australien. Där bodde de bland annat i Sydney och Brisbane, men under ett år levde de i Lightning Ridge, ett gammalt gruvsamhälle långt ute i ett ökenliknande landskap. Anettes pappa ägde en opalgruva och ägnade dagarna åt att gräva efter opaler. I byn fanns få bekvämligheter. De bodde spartanskt i en plåthydda och Anette fick gå i skola via radio. 
– Min pappa har alltid varit en överlevare och var noga med att vi skulle klara oss i alla lägen. Det har präglat hela mitt sätt att leva och tänka. 

Bild: Nicklas Elmrin

Efter tre år i Australien återvände Anette till Sverige och utbildade sig så småningom till informationsvetare. Hon engagerade sig i Lottakåren och Frivilliga radioorganisationen och 2009 blev hon medlem i Civilförsvarsförbundet. Sedan 2011 är Anette också med i Frivilliga Resursgruppen som ska ge krisstöd i olika situationer. Hon var bland annat med i Skene efter den tragiska bussolyckan i början på april.
– Att vara krisstöd kan vara tufft och krävande, men det ger samtidigt både energi och en känsla av meningsfullhet att få hjälpa andra.

För Anette är jobbet och krisberedskapen ett sätt att leva. Och hennes fyra barn och åtta barnbarn är lika engagerade som hon.
– De kan allt om brandutrymning och första hjälpen. En av mina döttrar har till och med gått så långt att hon är självförsörjande. Jag hoppas att fler tar chansen att lära sig om hemberedskap. Det är en kunskap som är oerhört viktig för framtiden, säger Anette.      

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.