Anders tar det piano på den nördiga högtidsdagen

– Piano day firas alltid på årets 88:e dag. Anledningen är att pianot har 88 tangenter, säger Anders Teglund, när vi träffas i Göteborgs Litteraturhus, där han arbetar.

Konsert hos allkonstnär

Piano Day, som uppstod i Tyskland för några år sedan, har nu spritt sig till stora delar av västvärlden. Tanken är att pianointresserade människor ska göra egna publika arrangemang och därigenom uppmärksamma instrumentet.

– Jag bjuder in till konsert hemma hos en allkonstnär i centrala Göteborg. Medan jag spelar piano, visar värden ett ljusspel. Det blir härligt att titta på, mjukt och fint, säger Anders.

Det är första gången han deltar i ett pianodagsfirande, men hemma-hos-konserterna har han hållit på med i ett år. Efter att ha komponerat musik och givit ut två album, Björkris I och II, började han spela för sina middagsgäster; något som slog väl ut.

– Vardaglig musik, gjord i min lägenhet, passar bra att framföra hos andra i deras hem. Musiken är mjuk och vemodig, inte så kraftig, säger han.

Tänker förhindra pianodöden

Anders vill råda bot på pianodöden som härjar i västvärlden. På 1900-talet hade många svenska hem ett piano. Instrumentet var en statusmarkör. I dag går pianon knappt att bli av med.

– Det är logiskt, men ändå sorgligt, för pianot är en del av vårt kulturarv. Bara hantverket är värdefullt; det är ett gediget instrument. Dess akustiska högtalare är mycket mer levande än de från Elgiganten!

Anders vill bevara de pianon som finns kvar. Kvaliteten spelar ingen roll, det viktiga är att de finns kvar i hemmen.

– Många vet inte varför de har ett piano hemma. Kanske är det arvegods eller bara en stor fin möbel att titta på. De behöver hitta ett tillfälle att använda det. Vi lånar en gammal tradition, salongen, när vi bjuder in till konsert hemma hos någon. Det är ett sätt att upphöja pianot och se det igen, säger han.

Sänder ut en signal

Ibland är instrumentet stämt inför Anders besök.

– Det är ett sätt att ta hand om det och om pianostämmaren. Detta hänger ihop; det är ett kretslopp. Om du stämmer ditt piano så är det roligare för dig. Men jag har inget krav på att det ska vara stämt. Det viktiga är inte instrumentets kvalitet, utan att vi samlas runt det. Med det sänder jag ut en signal, behåll pianot! Senare kanske folk säger att ”tack vare vårt piano hade vi konsert, en stark upplevelse med vänner.” Eller ”en gång hörde jag talas om en pianist som åkte runt och spelade hemma hos folk. Det kan hända oss också. Vi behåller pianot ett tag till.”

Anders blev en gång introducerad som ”pianoaktivist”, något han uppskattade, eftersom sådana verkligen behövs för att rädda pianon.

– I Sverige och Tyskland finns superfina instrument, som nu är värda noll. Om fem, tio år kommer vi kanske att uppskatta ett hundra år gammalt träföremål igen. Därför måste vi hjälpa folk att behålla sina pianon, säger han.

Runt 30 hemma-hos-konserter

Under det gångna året har Anders gjort cirka 30 hemma-hos-konserter runtom i landet. Han blir engagerad av såväl äldre villaägare, som yngre barnfamiljer boende i lägenheter. Verksamheten har vuxit ”organiskt”. Människor som själva gått på en konsert, vill också ordna en. Musiken han spelar är hans egen och han improviserar en hel del.

– Det är roligt att få spela på andras pianon. Instrumenten är så olika och det påverkar konserten. Jag kan spela på ett ostämt piano för att jag vill komma åt hemmets själ. Pianot kanske sjunger på sista versen och då vill man höra det.

Målet att någon somnar

Att spela hemma hos folk är ”väldigt intimt”. Ibland springer det runt ett barn som låter och då ingår det i konserten. Eller också sitter där en förälder som snarkar.

– Ja, jag uppskattar väldigt mycket om någon somnar. Det är mitt mål! Då har jag gett något folk vill ha.

Att få spela en timme utan avbrott är viktigt. Publiken vaggas in i något annat och en meditativ stämning uppstår.

– Hemma-hos-konserterna är ett ursprungligt, borttappat sätt att uppleva kultur på. I dag har vi tillgång till ett jättestort musikutbud i form av streamingtjänster och i vanliga fall professionella konserter. Däremellan finns ett glapp att fylla. Att uppleva musik i den intima miljö som ett hem utgör, är en stor upplevelse; något som stora konserthus inte kan konkurrera med. I och med Coronaviruset och dess effekter, behöver folk spendera mer tid i hemmet. Det växer redan fram en ny rörelse med hemmakonserter.

Började spela som treåring

Anders har spelat piano sedan han var tre. I musikskolan, som betydde mycket för honom, gick han i en kompositionsklass för barn. Han spelade jämt, innan skolan började och ett par timmar efter att han kommit hem. På skolavslutningen i sexan framförde han ”Mjölkchoklad”; ett stycke han skrivit själv.

– Jag kommer ihåg det och har spelat in det nu, lagom till Piano Day. Det är ett sätt för mig att bekräfta barnet i mig. Inspelningen är gjord på en Steinwayflygel, för det är viktigt att låta verket bli så fint som möjligt 25 år senare.

Vad betyder musiken för dig?

– Den är en del av min kropp på något sätt. Under många år var den mest en privat grej, men jag är glad att jag hittade ett sätt att nå ut med min musik, säger Anders.

Ingemo Orstadius

namn@gp.se