Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Anaëlle Couture tar en vilopaus vid foten av det 324 meter höga Eiffeltornet, invigt 1889. Till vardags har hon sin arbetsplats på en restaurang i denna, den kanske allra mest berömda turistattraktionen i Paris. Parallellt med jobbet läser hon också socialpsykologi och är snart färdig beteendevetare.

Anaëlle har sitt jobb i Eiffeltornet

24-åriga Anaëlle Couture från Falkenberg har gått i pappans fotspår då hon bosatt sig i Paris.

– Men när det gäller mitt blivande yrke har jag omedvetet följt mammas väg, säger hon.
Samtidigt har Anaëlle valt en egen väg.

Anaëlle Coutures pappa är född i Paris. Mamman som är född i Göteborg har varit bosatt i Paris. Fast det är i halländska Falkenberg de båda träffats och bildat familj.
Även om Anaëlle är både svensk och fransk, är temperamentet rätt franskt – i alla fall vid matbordet.
– Under uppväxten umgicks hela familjen gärna vid matbordet. Det blev ofta livliga diskussioner under det att vi åt gott, berättar Anaëlle när vi träffas på ett kafé vid Place Denfert-Rochereau i södra Paris.
 
Det blev gärna diskussioner om sociala ämnen, vilket inte är konstigt med tanke på att båda föräldrarna arbetar med människor.  Mamman är Montessori-förskollärare och pappa arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen.
– Även här i Paris, där farfar och farmor samt alla kusiner bor, blir det timslånga luncher eller middagar med skojiga diskussioner. Fast då handlar det gärna om politik, förklarar hon.
Så typiskt franskt.
Även om Anaëlle fått det franska språket gratis i hemmet, säger hon sig ha en liten svensk accent.
– Ja, tyvärr. För givetvis skulle jag vilja tala felfri franska. Men det kommer nog snart.

Anaëlle på ett kafé vid Place Denfert-Rochereau i södra Paris. Bild: Johan Tollgerdt
Anaëlle på ett kafé vid Place Denfert-Rochereau i södra Paris. Bild: Johan Tollgerdt


Strax intill kaféet ligger entrén till Paris katakomber. Vi bestämmer oss för ett besök i underjorden, vilket är mycket populärt. Men se, där pågår en strejk och besökarna får inte komma in.
– Detta är en vardaglig Parisbild. Strejker sker lite då och då. Fast när man ska till jobbet och metron inte går, är det inte alltid så kul, säger Anaëlle som samtidigt kan förstå behovet av att strejka.
– Ja, franska löner är låga och därför måste folk säga ifrån ibland.

Anaëlle har bott fast i Paris sedan i somras. Innan dess var hon en sväng här för ett par år sedan, men reste tillbaka till Sverige för att studera. Dessförinnan hade hon träffat pojkvännen Mehdi i den franska huvudstaden. Ett tag blev det därför många tur- och returresor mellan Falkenberg, Landvetter och Paris.
– Min kille tyckte visserligen att jag gjorde ett bra val som satsade på studier i Sverige. Men nu är han glad över att jag är tillbaka, säger Anaëlle som nyligen var i Halland för att fira lillebror Adrians 20-årsdag. Hon passade även på att träffa vänner och inte minst tvillingsystern Julie som hon delar många intressen med.
Nästa Sverige resa leder till Stockholm då storasyster Victorias son ska döpas.

Just nu läser Anaälle på distans på en kandidatexamen inom socialpsykologi. Snart är hon färdig beteendevetare. 
– Innan har jag utbildat mig till småbarnspedagog med studier hos Helena Lindfors i Göteborg, berättar hon när vi sitter i metron på väg till Eiffeltornet. 
Framöver vill hon forska kring hjärnan.
– Intresset väcktes när jag praktiserade på Universum i Göteborg. 
Samtidigt pågick där en upplevelsebaserad utställning om hjärnan.
– Den fick mig att inse hur mycket det går att stimulera hjärnan. Särskilt hos barn som är under tre år gamla är hjärnan väldigt formbar. Så jag hoppas kunna forska för att sedan hjälpa barn att utvecklas.

Utan att egentligen vara medveten om det har hon gått i mammans fotspår.
– Ja, jag kom på det häromdagen och det känns kul. För mamma har mycket att lära ut, säger hon eftertänksamt.
För att försörja studierna på distans arbetar Anaëlle på restaurang i Paris kanske vackraste monument, Eiffeltornet.
– Där i ett av Eiffeltornets ben, tar jag hissen direkt upp till restaurangen, säger hon och pekar.

Anaëlle framför nedre delen av Eiffeltornet där hon har sin arbetsplats. Bild: Johan Tollgerdt
Anaëlle framför nedre delen av Eiffeltornet där hon har sin arbetsplats. Bild: Johan Tollgerdt


På tal om pojkvännen Mehdi har paret något gemensamt. Han arbetar på andra våningens stjärnrestaurang som kock. Själv arbetar hon en våning ned på kända Restaurant 58 Tour Eiffel där man oftast får reservera bord flera dagar i förväg. 
Anaëlle utför ett yrke som knappast finns i Sverige. 
Hon får själv förklara hur det går till.
– Jo, jag tar emot alla våra gäster och hälsar dem välkomna. När jag visat dem till bordet går jag tillbaks till min plats framför kassan.
Man skulle kanske kunna kalla Anaëlles yrke för värdinna men också för restaurangens chefskassör.
– När gästerna betalat notan, springer kyparen till mig. Det är jag som registrerar betalningen och ser till att växeln blir rätt eller att gästen får sitt kontokorts kvitto, berättar hon.

Det är ett ansvarsfullt yrke och det gäller att ständigt ha huvudet på skaft och räkna rätt.
– Ja, fast det där gillar jag, alltså att ha ansvar. 
Passionen för mat delar hon med Mehdi. Och Anaëlle berättar att hemma är det han som lagar maten.
– Det är för att han är så väldigt duktig på mat. Jag står för fin dukning istället, säger hon och ler lite generat.
– När vi satt oss ned för att äta och mysa, har vi på så vis trots allt delat på förberedelserna inför middagen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.