– Vi pratar om en ren naturprodukt här. Leran har legat i marken på samma ställe sedan den senaste istiden. Vi ser den som en resurs. Inte som ett problem, säger Trafikverkets Stein Kleiven som är projektledare för Marieholmstunneln.
Marieholm är ett gammalt industriområde. Borde inte det märkas på leran?
– Det finns en del förorenade massor på båda sidorna om älven, det gör det. Men vi kontrollerar marken mycket noggrant. Uppskattningsvis 80 procent av marken är ren lera, medan 20 procent kommer att omhändertas och renas.
Skulle man köra leran på lastbilsflak skulle det röra sig om mellan 20 000 och 30 000 transporter, fördelat över sex år. Mer troligt är dock att leran kommer åka både lastbil, pråm och järnväg.
Men frågan är vart leran ska köras.
Gamla soptippar
Kommunen och Trafikverket har inlett diskussioner om att använda leran till eventuell skyddstäckning av gamla soptippar. Då lägger man en eller ett par meter lera överst för att förhindra att farliga ämnen läcker ut i naturen.
Ett annat alternativ är att återställa bergtäkter i Göteborg. Ett tredje att använda leran till miljöskyddsåtgärder i Göteborgs hamn. Trafikverket har också övervägt att betala för att låta marknaden ta hand om överskottsmassorna.
– Men som den myndighet vi är vill vi helst använda leran till miljöskydd och samhällsutveckling, säger Stein Kleiven.
Tidigare har lera i samband med större byggprojekt använts till exempelvis en bergtäkt på Hisingen och täckning av en deponi i Ale.
I Stockholm passade man på att bygga ut Hammarbybackens skidbacke i samband med ett byggprojekt.
– Visst kan man bygga en skidbacke i Göteborg också, men risken finns att man behöver genomföra skyddsåtgärderna ändå. Och den dagen kanske det inte finns någon lera att ta av, säger han.
