Hur kommer det sig att du så sent i livet engagerade dig i politiken?
– Jag har ju jobbat länge som tjänsteman samt med trafiknämnden på 90-talet. Jag har alltid undvikit politiken trots att det i min släkt funnits många politiker. Men så började jag upptäcka Västlänken. Jag tyckte att det var så urbota dumt att jag inte trodde att det var sant.
Vad fick dig att tända till i den frågan? Du har ju en bakgrund som Trafikdirektör – du kan ju inte ha varit helt obekant med frågan sedan tidigare?
– Det var att det inte var någon nytta för pengarna. 2010 var det 16 miljarder, sedan blev det 20 och nu vet vi inte vart det landar. Det var inte det Göteborg behövde. Göteborg har helt andra utmaningar.
Och dessa är?
– Som kollektivtrafiken, om vi ska växa som stad med hundratusen människor, och biltrafiken ska minska, vilket är planen, då betyder det att de måste åka kollektivt. Men de gör det ju inte om de inte har något att åka med. De planer som nu finns som ligger är ju framme på 2030-talet. Och så lägger man alla pengarna på en tågtunnel nu, det är så urbota dumt.
Utesluter det ena det andra?
– Ja det gör det. Eftersom dels är Göteborgs kommun finansiellt med. Och dels är Göteborgs kommun med väldigt mycket kring hela planeringen – det är ju ingen enkel grej. Det är ju inte bara en tunnel som försvinner ned under markytan och så är det bra med det. Den dyker upp här och där och det blir en stor utmaning för såväl trafikplanerare som vanliga göteborgare, näringslivet och handeln.
Men går det att stoppa?
– Just på grund av att Göteborgs kommun helhjärtat måste ställa sig bakom bygget i tio år. Och är man inte helhjärtat med så kommer det ju inte fungera. Det är svårt som det är att få det att fungera trots att man är med i det helhjärtat.
Är det inte värt att släppa det här med Västlänken nu?
– Men det har ju inte ens börjat. Man kan tänka sig att hade det inte varit val i september så hade man vart tvungen att släppa det. Men med tanke på att det är det så återstår ju frågan. Vi har ju demokrati. Den råder ju fortfarande.
Men säg om ni tillsammans med SD och Dem får omkring 30 procent, vilket vore en sensation i sig, vad gör ni då om ni ändå möts av en majoritet som inte tänker kompromissa kring Västlänken. Försvinner inte ert existensberättigande?
– Vi är ju ett demokratiskt parti och vi fogar oss såklart. Men det här är ett val om Västlänken i Göteborg. Om vi misslyckas med Västlänken då har vi ju ett tjockt partiprogram med andra frågor som vi får driva. Men när det gäller Västlänken så handlar det om att Göteborg inte ska bli för lurat av Trafikverket och betala för hela kalaset.
Du nämnde kollektivtrafiken. Vilka är de stora utmaningarna på det området och inom stadsplaneringen generellt – vad är det vi borde göra men inte gör?
– Alltså att bygga ihop staden, förtäta och göra den grön, ställer vi upp på. Men vi ställer inte upp på att man skyndar så mycket att man inte hinner med att bygga förskolor och skolor. För så bråttom är det inte. Vi har därför begärt återremiss på en rad planer. Vi ställer upp på att man blandar bebyggelsen. Däremot är vi inte så pigga på massa skyskrapor vid centralstationen. Gårda är något annat. Hisingen och Karlatornet är också ok. Men det är ju alltid så att det inte passar överallt.
Ni har skrivit att man ska vårda stadens siluett, hur menar du då?
– Centrala Göteborg ska bevaras. Men Gårda mot berget, där kan de bygga hur mycket de vill. Sedan är det en utmaning när man bygger nu. Parkeringstalen är låga, man förutsätter att folk som köper en bostadsrätt för fyra miljoner inte har någon bil. Alliansen vill ompröva trafikstrategin, de förstår att om befolkningen ökar med 100 000 så måste ju kollektivtrafikåkandet gå upp från 30 till 45 procent.
Men ser man på trafiksituationen i Göteborg finns det väl skäl politik som kraftigt vill minska antalet bilar på vägarna?
– Det är inte så mycket bilar i centrala stan men betydligt fler på motorvägarna. Vi vill följa Trafikstrategin för staden, det vill säga bygga ut kollektivtrafiken – men då måste vi ju göra det också! Det finns inga planer på att bygga ut spårvägen innan 2030-talet. Man har satt in tätare turer på bussar och så, men det räcker inte.
Vad är det som saknas, en ordentlig Operalänk?
– Ja, den och så en förbindelse mellan Stigbergstorget och Lindholmen. Och en Lindholmsbana till Frihamnen. Och vad ska man göra om man bygger ut Dag Hammarskjölds leden med bebyggelse. Vad händer efter Linnéplatsen? Det är för tätt med spårvagnar i stan. Då är en länk mellan Stigberget och Lindholmen utmärkt. Men när kommer den, först 2032!
Vad mer vill ni se förutom nya förbindelser som kringgår stadskärnan?
– Sedan vill vi se en spårväg över Heden också. Vi vill flytta en del av spårvagnstrafiken från Brunnsparken till Heden. Och så vill vi exploatera den norra delen av Heden medan den södra får vara kvar med arenor och annat. Och då får vi förlängt Vasagatans allé med alla dess kvaliteter och binder ihop Ullevi med staden. Då får vi en avlastning.
Ni vill sälja ut vissa kommunala bolag, varför?
– Främst handlar det om P-bolaget. Det måste integreras i trafikkontoret så vi får en trafikpolitik. Sedan själva utförandet det kan man upphandla det behöver de inte göra själva. Helt onödigt bolag.
Några andra bolag som berörs?
– Business Region Gothenburg vill vifrysa medlen till. De får mer pengar varje år och de gör intenågon större nytta. Göteborg ligger i botten av rankingarna för näringslivsklimat. Tittar man på skälen så är det att kommunen har dålig serviceanda, det är en sak, men de riktigt dåliga är att kommunen ofta konkurrerar med privata aktörer. Man bildar gärna kommunala bolag i Göteborg för att lösa problem.
Skolan är ju oerhört ojämlik i Göteborg, det nya göteborgska klassamhället är väl värre än på länge, vad vill ni göra åt detta?
– Vi är väldigt nöjda med en central skolnämnd. Det skapar stora möjligheter att förbättra. Att lägga ned vissa skolor och sprida ut eleverna, i alla fall i högstadiet, är nog en klok idé. Lyckas man på Sjumilaskolan kanske det tjänar som bevis för att det kan gå att behålla skolorna även i utsatta områden. Gymnasier kan ligga centralt, då får vi ökad blandning.
– Sedan är svenska språket centralt, vi vill bygga ut förskolan så att även arbetslösa och de som är föräldralediga kan ha äldre syskon på förskolan. Och svenska ska talas där. De har ju inte en chans i samhället om de inte redan där lär sig svenska. Det behövs klassresor. Jag minns när jag tog mig in till stan, från Hisingen. Klasskamraterna från Örgryte kallade oss för ”Träsket”. Men vi tog ju oss fram. Men det kanske var snällare på den tiden.
Ni är ju jokern i kommunpolitiken. Ponera nu att ni efter valet är kvar. Vilka kan ni tänka er att samarbeta med?
– Vi kommer säkerligen få lätt att samarbeta med Demokraterna.
Varför tillhör ni inte samma parti?
– Nä, vi är lugnare. Martin Wannholt (Dem) är revolutionär. Vi är inte riktigt sådana.
Men har Göteborg plats för två partier av det slaget?
– Vi är båda enade i motståndet mot Västlänken, men vi är ett socialliberalt mittenparti. Vi vill ha ett ordentligt skyddsnät, men vi vill också ha ordning och reda. Rationalitet är viktigt. Vi vill återföra den till politiken. Det kan inte bara vara massa gissningar. Vi är många gamla tjänstemän i VV. Vi vill räkna och utreda saker ordentligt innan man fattar beslut. Västlänken är det bästa exemplet på hur illa det går när man inte gör det.
