Värdegrundsprofitörerna lever gott i dagens Sverige – och du betalar

Influencern Linnéa Claeson – som anklagas för att plagiera, fuska och vrida på sanningen – är bara en del i en välavlönad värdegrundsindustri som länge undgått den granskning den förtjänar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det har stormat rejält kring medieprofilen Linnéa Claeson på sistone. Claeson är en 27-årig handbollsspelare som slog igenom för en större publik för ett antal år sedan genom sitt Instagramkonto ”Assholesonline”, där hon har hängt ut olika sextrakasserande män och näthatare.

Med hjälp av en i högsta grad medveten framtoning och ställningstaganden helt i linje med tidens budord – feminism, miljö, mänskliga rättigheter – har hon på kort tid avancerat till tidningskrönikör i kvällspressen och välbetald föreläsare. Hon var sommarpratare i Sveriges Radio 2017 och blev utsedd till ”årets jurist” 2018 – den första som fått utmärkelsen utan att ha en juristexamen. Samma år fick hon svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter.

ANNONS

Men bara ett halvår efter att Claeson börjat som kolumnist i Aftonbladet 2017 kom de första anklagelserna om plagiat. Några månader senare, våren 2018, var det dags igen. Hon hade klippt och klistrat direkt från en rapport (Medierna i P1 19/3 2018).

När hon senare det året höll ett par föredrag för Härnösands kommun – till det facila priset av 118 750 kronor – väcktes åter kritik. Det ena av föredragen hölls för kommunanställda, det andra för skolelever. Efteråt anklagade Claeson i sin Aftonbladetkolumn Härnösandseleverna för att ha kommit med grova kvinnohatande kommentarer, ett påstående som lärare och rektorer på plats menade var kraftigt överdrivet (SVT Västernorrland 5/12 2018).

Nu under hösten har debatten om Claesons metoder kommit igång på allvar, inte minst här i GP. Detta efter att podcasten Haveristerna kunnat visa att Claeson även klippt och klistrat bland sextrakasserierna på sitt Instagramkonto. Hon har även påstått saker i andra sammanhang som verkar osannolika. Haveristernas granskning talar för ett rent bedrägligt beteende från Claesons sida.

Hur blev det en självklarhet i Sverige att skattepengar ska gå till höga arvoden åt en influencer i 20-årsåldern utan examen? Svaret är förstås att Claeson tycker rätt saker. Att kunskap och opartiskhet har nedvärderats i samma takt som värdegrundsaktivismen ätit sig in i den offentliga sektorn.

ANNONS

Att vissa reagerat på avslöjandena med att det inte spelar någon roll om Claeson skarvar på sanningen – hon gör det ju för en god sak – säger det mesta om tillståndet. Om rätt sorts fördomar bekräftas, som i fallet med Härnösandseleverna, om rätt sorts världsbild reproduceras med hjälp av klippande och klistrande, ja då är ”fake news” mer eller mindre accepterat.

När Tidningen Ångermanland frågar Härnösands kommun om varför de bjöd in Linnéa Claeson får de svaret: ”Hon lyfter fram extremt viktiga frågor om ett bättre samhälle, jämlikhet och människors lika värde. Vi tyckte också att det passade bra in i kommunens satsning på hashtaggen #WeDo” (TÅ 15/3). Kommundirektören hävdar till och med att bara det faktum att tidningen frågar om detta visar att kampen för ”alla människors lika värde” provocerar.

Linnéa Claeson bjuds in att tala för kommuner, fackföreningar och förvaltningar, ja till och med för självaste EU-kommissionen. Hon var talare på Världskulturmuséet i Göteborg under senaste Kulturnatta (vad hennes aktivism nu har med världskultur att göra). Det går ingen nöd på Claeson. I hennes aktiebolags årsredovisning framgår det att hon omsatte 2,2 miljoner kronor förra året, med en vinst på cirka 800 000 efter skatt (GP 15/11).

ANNONS

Men Claeson är långt ifrån den enda kändis som gör sig en hacka på att sälja in det som det etablerade Sverige vill höra. TV4-programledaren Malou von Sivers kränger till exempel klichéspäckade föredrag till ”företag, kommuner, statliga verk och organisationer” om sina möten med Dalai Lama och rapparen 50 Cent under mångkulturens täckmantel.

Så rullar värdegrundsindustrin på. Tjänstemän, aktivister och mediekändisar fortsätter kapa åt sig arvoden och nyinrättade tjänster. Fler priser och utmärkelser delas ut. Granskningen är ofta minimal. Det är ju ändå för en god sak.

Ikväll (25 november) talar Linnéa Claeson inbjuden av Länsstyrelsen i Västerås. Och skattebetalarna får hosta upp ytterligare 45 000 kronor.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS