Med temperaturer på över 20 grader och sol är det få som tänker på elbrist. De flesta har nog vid det här laget glömt bort hur kallt det var i mitten av februari, då temperaturen kröp neråt 15 minusgrader i Göteborg, och hur elräkningen rörde sig åt motsatt håll.
Men förr än man anar blir det vinter igen. Och det kan bli dyra elräkningar även kommande vinter.
Varje år på försommaren publicerar Svenska kraftnät en rapport som analyserar den gångna vinterns och kommande vinters effektbalans, alltså balansen mellan hur mycket el som produceras och förbrukas. Den kommande vintern spår det statliga affärsverket att underskottet under topplasttimmen, den timme då elförbrukningen är som högst, kommer att ligga på 1 600 MW (megawatt). Det är ungefär samma nivå som förra vintern.
LÄS MER: Elbolagen fortsätter vinstfesten – du betalar
Det svenska elnätet är sammanlänkat med Norden och de andra länderna runt Östersjön. Under de timmar då elbehovet var som störst i vintras importerade Sverige el från Polen och Tyskland, något som ökar Sveriges klimatpåverkan eftersom mycket av elen kommer från kolkraftverk.
Effektbristen kommer troligen att förvärras i framtiden, varnar Svenska Kraftnät. Anledningen till detta är att vindkraften upptar en allt större del av den totala energimixen.
Vindkraft är ett utmärkt komplement i den klassiska svenska elproduktionen som i Sverige består av vattenkraft och kärnkraft, men vindkraft är till sin natur inte planerbar.
Den kommande vintern uppskattar Svenska Kraftnät att vindkraftens tillgänglighet, alltså hur stor del av tiden som vindkraften verkligen producerar el, kommer att ligga på nio procent under topplasttimmen, men hur det blir i praktiken beror på vädret. Vindkraftens möjlighet att producera el är generellt sett högre på vintern. Men de dagar då det är riktigt kallt – då vi behöver som mest el – blir tillgängligheten lägre då det ofta är vindstilla. Tillgängligheten för vattenkraft ligger på 82 procent och för kärnkraft på 90 procent.
LÄS MER: Sverige faller sönder medan ministrarna twittrar
Nu varnar Svenska Kraftnät för att det kan bli svårare att lösa effektbristen genom import. Orsaken är att mängden vindkraft av den totala elproduktionen ökar även i våra grannländer. Och intresset för vindkraft ser inte ut att avta. Både Polen och Danmark satsar storskaligt på vindkraft till havs.
Det är positivt, inte minst med tanke på att dessa länder är beroende av fossila energikällor. Men det leder till att Sverige inte kan lita på elimport under kalla vintertimmar, något vi måste göra nu när vår egen elproduktion blivit mer sårbar. Risken är uppenbar: Är det vindstilla och iskyla i Sverige, är det med stor sannolikhet vindstilla och kallt även i norra Polen, Finland och Danmark.
Argumentet att det inte är ett problem att fasa ut kärnkraften, stänga Ringhals reaktorer och att inte investera i ny kärnkraft eftersom vi har vindkraft håller därmed inte. Svenska Kraftnät efterfrågar utbyggnad av planerbar elproduktion. Annars är risken att vi som standard måste ta till plan B när det är som kallast, vilket är att dra igång det oljeeldade Karlshamnsverket.
Det finns en nästan rousseauiansk inställning, inte minst i Miljöpartiet, att det är bra och lite fint att behöva hantera elbrist. Att det finns en charm i att tända en brasa och dra på sig raggsockor i stället för att vrida upp elementet. I verkligheten får dock den svenska effektbristen under vinterhalvårets kallaste period negativa konsekvenser på klimat och samhällsekonomi.
Sverige är fortfarande ett industriland. Industrin kräver energi till rimliga priser. Det är tydligt inte minst i Skåne där företag tvingats flytta verksamhet från Sverige till länder som Estland och Ungern eftersom elpriserna ibland varit för höga.
Utan billig el, sämre tillväxt. Sämre tillväxt leder till färre jobb och sämre välfärd. Att säkra effektbalansen handlar om mycket mer än bara energipolitik.
LÄS MER: Sveriges energipolitik är usel
