Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Överdriven skärmtid kan leda till sänre psykiskt välmående. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vill vi verkligen lägga 100 000 år på Facebook?

I dag slösar vi för mycket tid på andras liv. Det leder mest till olycka.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Människan är van att bedöma sina aktiviteter i enheter. Vi lägger en timme på att handla och betalar två hundralappar för maten. Men det gäller inte längre alla dagliga sysslor. För när har du någonsin bestämt dig för att lägga en timme på Facebook?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I stället råkar tiden springa iväg. Varje dag tillbringar mänskligheten sammanlagt 80 000 år på Facebook, enligt företagets egna rapporter om användartid. Inräknat företagets övriga tjänster, som Whatsapp och Instagram, går över 100 000 år av mänsklig uppmärksamhet åt dagligen.

Siffran är en så kallad alternativkostnad. Begreppet används för att beskriva vad vi inte gör i stället med våra resurser eller timmar. Syftet är att få oss att mer tydligt förstå vad vi väljer mellan.

Vad är det vi inte uppfinner, frågar eller lär oss under all denna tid? Slöseriet kommer från en psykologisk förvirring. Bara för att något är tillgängligt så betyder det inte att det är relevant. Förut hade vi inte lika många tillfällen att distrahera oss med. Att följa andras semestrar, bröllop eller födslar var svårare.

Visst gick det att undra eller ta reda på vad andra personer gjorde, men det krävdes större ansträngningar. Så de flesta avstod och började göra annat. Det som fanns framför oss förhöll vi oss till i större utsträckning än i dag.

Men inte bara den direkta tidsåtgången är en alternativkostnad. Varje gång vår hjärna ska försöka stå emot en impuls att kika efter nya uppdateringar eller överväger att dela något så upptas hjärnans energi. Enligt hjärnforskaren Katarina Gospic kan en enskild notis ta bort 25 minuters produktiv tid från en aktivitet du försöker fokusera på.

I dag lever psyket dels på ständiga alternativa platser, dels med medvetenheten om den enkla tillgången till alternativen. Om middagen eller partnern är tråkig finns det alltid någon roligare att se på. Förut var den psykologiska tröskeln att snegla in i andras privatliv hög men alternativkostnaden låg. I dag är det tvärtom, vilket de dagliga 100 000 åren vittnar om.

Våra digitala liv värdesätter vulgaritet. Ju mer uppseendeväckande, desto fler kommer kolla. Livets undantag – miljardärer, yogalärare och musiker – är något vi ser mer än vanliga liv. Så vi tror att de finns närmre vår tillvaro än vad de gör.

Men de flesta kommer trots allt att fortsätta arbeta som lärare, sjuksköterska eller busschaufför. Någonstans kan vi förstå detta men vi fortsätter att titta in i hårt redigerade och ”perfekta” liv. Flickor mellan 16 och 18 år tillbringar mest tid, över tre timmar per dag, på internet enligt SCB. Vart fjärde barn mellan 12 och 18 år glor på en skärm minst tio timmar per helg.

Det är inte helt sunt. Risken för depression ökar ordentligt när skärmen nyttjas mer än två timmar per dag, enligt en översiktsstudie av amerikanska och kinesiska forskare. Dagens tjänster bygger på marknadsföringens grundprincip: Om något är gratis är det du som är produkten. Vi konsumerar inte längre något, utan är vad som ska konsumeras.

När fler, främst unga flickor, lägger allt mer tid på att stirra på grovt redigerade och stiliserade utklipp ur framgångsrika vuxna människors liv så händer något. De tappar uppfattningen om proportioner. Dels vad ens eget liv kan eller bör bestå av, dels vad det innebär att ägna tid åt något.

Det påverkar i sin tur hur de mår. Kortsiktigt kan de bli inspirerade. Långsiktigt riskerar de att bli vilsna när de ständigt jämför sig själv med uppenbart vinklade presentationer på Instagram. Det kan ta sig till uttryck på många sätt. Men en tydlig bild i dag är att den psykiska ohälsan växer kraftigt, och främst bland just unga.

Den enskilt största sjukdomen i Europa är depression. Om tre år uppskattar WHO att den är den största sjukdomen i världen. Var femte svensk har någon gång i livet fått diagnosen. Hälsopåverkan kan jämföras med att röka 15 cigaretter om dagen. Två av tre femtonåriga flickor har psykosomatiska besvär. Det är en fördubbling sedan början av 90-talet.

Allt det här beror så klart inte på att vår skärmtid ökar. Men att tro att vi varje dag kan fortsätta lägga hundra millennier på ett stort ingenting är dumt. Det är bara tomma mentala kalorier. Varför betraktas alternativet – att slösa mindre tid själv och må bättre med andra – som skrämmande, avvikande och ensamt?