Försvarsminister Peter Hultqvist riskerar att bli överkörd av sin finansminister.
Försvarsminister Peter Hultqvist riskerar att bli överkörd av sin finansminister. Bild: Anders Wiklund/TT

Vill ni inte betala för försvaret – säg det rakt ut

Den 14 maj ska försvarsberedningen lägga fram sin slutrapport, som ligger till grund för 2020 års inriktningsbeslut. Politikerna vill en massa saker, men de vill inte betala för det.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Den 14 maj ska försvarsberedningen presentera inriktningen för det svenska försvaret fram till 2025. Retoriken har varit tydlig: Sverige ska rusta upp. Men som vanligt ser det ut som att Finansdepartementet lägger in veto.

Om man läser mellan raderna i de uttalanden försvarsminister Peter Hultqvist gjort den senaste tiden kan man höra ekot av finansminister Magdalena Anderssons uppmaningar. Man kan föreställa sig en dialog mellan de två: Hultqvist frågar om det inte vore bra med några nya brigader och kanske några nya korvetter. Andersson ilsknar till: Vet du hur mycket det skulle kosta?! Hultqvist får vackert kila därifrån med ett medskick till de övriga partierna i försvarsberedningen: Vad ni än gör, håll i plånboken.

ANNONS

Han ser ofta plågad ut, försvarsministern. Det är nämligen inte han som avgör Sveriges försvarsförmåga. Den makten ligger hos är finansministern. Den 14 maj ska försvarsberedningen lägga fram sin slutrapport, som ligger till grund för 2020 års inriktningsbeslut. I rapporten analyseras säkerhetshoten mot Sverige och vilken typ av försvar vi behöver fram till år 2025. Trots att det i försvarsdebatten verkar finnas en samstämmighet – nästan alla partier vill ju rusta upp – ser framtiden för den svenska försvarsförmågan betydligt mörkare ut. Det finns ett glapp mellan vad politikerna, och i synnerhet regeringen, säger sig önska, och vad de är beredda att betala för. Resultatet blir att medborgarna förs bakom ljuset.

I mars meddelade regeringen att försvarsberedningen får “kompletterande anvisningar”. Till Sveriges Radio sa Hultqvist att nästa försvarsinriktningsbeslut går att genomföra “inom de ekonomiska ramar som anvisas”. Det betyder i klarspråk att de övriga partierna inte bör önska sig för mycket eftersom regeringen vill snåla. Försvarsberedningen riskerar nu att spricka. De borgerliga partierna vill ha besked om ekonomin.

Hultqvist har förvisso rätt i att pengar och ambition måste hänga ihop. Statskontoret har riktat kritik mot Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och politikerna för bristande planering. Försvarsmakten har lämnat otydliga underlag till riksdag och regering, och dialogen mellan FMV och Försvarsmakten fungerar inte som den bör. Samtidigt har politikernas önskningar om ambitionshöjningar och investeringar inte mötts upp ekonomiskt. Politikerna vill en massa saker, men de vill inte betala för det, vilket leder till uteblivna satsningar på personal och materiel. Organisationen måste stoppa planerade projekt, vilket är omständligt.

ANNONS

Det är alltså detta – glappet mellan vad försvarsberedningen kan tänkas komma fram till att Sverige behöver, och vad Finansdepartementet kan tänka sig att betala – som Hultqvist vill undvika. Men de borgerliga partiernas protester är ändå rimliga. Riksdagens representanter i försvarsberedningen ska analysera hur Sverige bör stärka sitt försvar åren 2020-2025 med hänsyn till det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. Uppgiften är inte att ta hänsyn till att den S-ledda regeringen också vill lägga pengar på extra semesterveckor för föräldrar, familjeåterförening för asylinvandrare, byggsubventioner och annat som tävlar om utrymmet i statsbudgeten.

Alla vet dessutom vad kärnan i problemet är, och det är att Försvarsmakten sedan lång tid är kraftigt underfinansierad.

Utredningen “Försvarets långsiktiga materielbehov”, som är underlag till försvarsberedningen, konstaterar att försvaret behöver 168 miljarder kronor fram till 2030. Minst, kan man tillägga. Försvarsmateriel blir allt dyrare. Utredningen konstaterade att det behövs skjutas till 6 miljarder kronor fram till 2025 – enbart för att underhålla nuvarande vapen, ammunition, sensorer, ledningssystem och så vidare. Vid en oförändrad ekonomi kommer den operativa förmågan att sänkas, vilket i praktiken innebär att Sveriges försvarsförmåga försämras avsevärt, från en redan låg nivå.

Politikerna måste tala ur skägget. Medborgarna har rätt att veta om staten avser att rusta upp Sveriges försvar så att vi i framtiden är kapabla att försvara landets suveränitet. Sluta svamla om “ramar” och “anvisningar”. Säg som det är i stället. Vill ni ha ett försvar kommer det att kosta, och då får ni ta från något annat.

ANNONS
Karin Pihl
Karin Pihl
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS