Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Martina Holmberg / TT
Bild: Martina Holmberg / TT

”Vi måste våga tänka i nya banor”

Maria Eriksson svarar Karin Pihl om tillfälliga anställningar.
Det här är en replik på en ledartext. Åsikterna är skribentens egna.

Vad är trygghet på arbetsmarknaden? Här tycks min och Karin Pihls (11 juni) uppfattning gå isär. Medan Pihl menar att det handlar om ett fast heltidsarbete, menar jag att flexibilitet, kompetensutveckling och att inte vara beroende av en enda arbetsgivare kan vara minst lika viktiga komponenter. Särskilt i en tid när en stor del av dagens jobb bedöms försvinna inom några decennier.

Gig-ekonomin är ännu i sin linda i Sverige. Uppdragen är fortfarande relativt få och finns inom ett begränsat antal sektorer, vilket gör att det inte är alldeles enkelt att försörja sig helt på detta sätt att arbeta. Däremot kan tillfälliga uppdrag fylla en viktig funktion för den som står utanför arbetsmarknaden, eller den som vill skaffa sig en extrainkomst.

Men framför allt kan vi räkna med att detta är en växande sektor. Enligt en undersökning som Manpower lät göra häromåret svarade nio av tio att de skulle kunna tänka sig att ha en flexibel anställning av något slag. Gig-ekonomin kan här ses som en del i en långsiktig trend där bemanningsföretag, konsultfirmor och frilansande blivit allt vanligare under flera decennier. Digitaliseringen snabbar på den utvecklingen.

Ett annat exempel är att antalet egenanställda – det vill säga frilansare som fakturerar genom ett egenanställningsföretag – har tiodubblats mellan åren 2011 och 2017. Visserligen från en låg nivå, men trenden är tydlig: arbetsmarknaden går mot mer flexibla anställningsformer – men arbetsmarknadspolitiken tycks inte ha fattat det.

Där låter det fortfarande som om ”rätt till heltid” är det vi bör sträva efter. Och det spelar kanske mindre roll hur många som föredrar detta. Poängen är att en modell inte passar alla.

En bidragande orsak till att gig-jobbandet kan kännas otryggt är att skatteregler och socialförsäkringssystem är utformade för gårdagens arbetsmarknad. För att inte tala om bankernas låneregler eller våra föreställningar om hur ett CV ska se ut.

Vi är många som måste våga tänka i nya banor. Ett utmärkt exempel är en rapport som Entreprenörskapsforum presenterade häromdagen med förslag på hur det ska kunna bli enklare att fakturera och betala skatt för gig-jobb. Att istället blunda och hoppas på att gig-jobbandet är en fluga kommer inte att göra det lättare eller tryggare för dem som väljer detta sätt att intjäna sitt levebröd.

Maria Eriksson är författare till Delad: Min berättelse om tillit, teknik och att hyra ut sin toalett (Volante 2020).