Elpriserna i södra Sverige kan sänkas rejält – om vi sparar el. Energibranschens forskningsföretag Energiforsk har räknat ut att elpriserna kan sjunka med 40 öre per kilowattimme om vi minskar elanvändningen med fem procent. Om hela EU ställer upp och drar ned förbrukningen med tio procent, vilket EU-kommissionen vill, kan det innebära en halvering av elpriserna i södra Sverige.
I många andra europeiska länder har myndigheterna gått ut med en kampanj som syftar till att få privatpersoner att minska sin elkonsumtion. Så kan ske även i Sverige. Förra veckan avslöjade tidningen Affärsvärlden att Energimyndigheten har färdigställt en kampanj riktad mot hushållen. Man väntar bara på grönt ljus från regeringen. I dagsläget är det bara myndigheter som fått i uppdrag att se över sin energiförbrukning.
Vi måste dra ner på elförbrukningen. Så är det bara. Vad som är uppenbart är att kommunala verksamheter som badhus, idrottshallar, bibliotek, viss belysning såsom julpynt – alltså verksamheter som inte är absolut nödvändigt för invånarna, till skillnad från skolor och äldreboenden – måste spara in. Kanske stängas, helt eller delvis.
Men frågan är vad man får ut av att dra i gång en landsomfattande kampanj riktad mot privatpersoner. De senaste veckorna har energidebatten i Sverige kommit att handla om vem som ska ta ansvaret, staten eller hushållen. Exempelvis skriver DN:s ledarskribent Lisa Magnusson i en ledartext (19/9) att staten inte kan gå in och rädda människor så fort en kris uppstår. I stället måste vi alla lära oss att duscha, tvätta och diska på obekväma tider när elpriset är lägre, och att dra ned innertemperaturen. Hon menar att den ”högerlutande medelklassen” är bortskämd när den förväntar sig att staten ska rycka in så fort något blir jobbigt, och att det är absurt att införa högkostnadsskydd som uppmuntrar folk att konsumera el i ett krisläge.
Magnusson har rätt i att staten inte kan rädda oss från alla svåra situationer. Men dagens situation med skenande elpriser kommer inte att lösas genom att folk diskar på nätterna. Eller genom att undvika att ha apparater på stand by-läge, eller tända stearinljus i stället för taklampan (en LED-lampa drar i praktiken noll och nada), eller andra tips som ofta framförs.
LÄS MER: Höjd riksbanksränta biter inte på höga elpriser
80 procent av energiförbrukningen i en villa står uppvärmning och varmvatten för. Att exempelvis dammsuga bostaden drar runt 1 kWh. Av de 20 000 kWh på ett år som en eluppvärmd villa förbrukar är det inte mycket, inte ens om man dammsuger varje vecka.
De uppoffringar som Sveriges villaägare kan göra för att minska sina elkostnader – förutom uppenbara saker som att isolera väl och stänga av golvvärmen i badrummet – handlar inte om irriterande men små handlingar i vardagen. För att få ned kostnaderna rejält handlar det om att sänka inomhustemperaturen med flera grader och att använda så lite varmvatten det går. Vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser, både för hälsan och för huset.
Är det för kallt blir luften fuktig och risken för mögelskador ökar. Att långvarigt vistas i för låg inomhustemperatur kan också medföra ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, särskilt bland äldre och sköra grupper, enligt Folkhälsomyndigheten. Att inte duscha är heller inget bra sätt att dra få sina kostnader. Man måste inte duscha varje dag, och absolut inte i 20 minuter. Men att skippa duschen för ofta kan, förutom att man luktar illa, leda till en ökad risk för bakterieinfektioner. Att tvätta allt i 40 grader är heller ingen bra idé eftersom många bakterier inte dör i låga temperaturer.
Vi ska spara där det går. Men vi kan inte låtsas om att småsaker kommer att rädda oss från vinterns elkris. Och precis som med klimatfrågan kan systemfel inte lösas genom att enskilda människor går runt och skäms. Diskussionen om hur Sverige som land ska tackla den kommande vintern får inte hamna i symbolfrågor och moraliserande domar över ”bortskämda” medelklassmänniskor som inte vill frysa.
LÄS MER: Elbristen är inget misstag i MP:s värld – den är själva målet
