Vi borde beskatta kinesiska varor högre för miljöns skull

Ur miljösynpunkt borde vi beskatta konsumtion istället för produktion, annars flyttar bara industrin till länder med låga miljökrav, något Parisavtalet riskerar förvärra, skriver gästskribenten Mattias Lundbäck, Ekonomie Dr, som driver bloggen www.ekonomism.us.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

De kraftigt ökande utsläppen av koldioxid – framför allt i Kina och övriga Asien – är följden av att vi ställt betydligt högre krav på vår egen produktion än på produktion som sker i andra länder. Konsekvensen av att vi beskattar produktion istället för konsumtion är att det blir lönsamt att flytta tillverkningen till länder med låga miljökrav.

En vetenskaplig uppsats i tidskriften Environmental Research Letters (Islam, Kanemoto & Managi, 2019) visar att ökad handel är förknippad med ökade utsläpp av koldioxid. Det är ett tråkigt konstaterande, men antagligen sant – rent statistiskt i alla fall. Jag vill dock här argumentera för att detta inte är frihandelns fel i sig, utan en konsekvens våra dubbla måttstockar i miljöpolitiken.

ANNONS

Miljöpolitiken har traditionellt fokuserat på lokala eller regionala frågor – som luftföroreningar i storstäder och utsläpp av föroreningar i Östersjön. Den globala uppvärmningen – som orsakas av koldioxid – är en helt annan typ av problem – där traditionella instrument som riktas mot produktionen saknar effekt.

I Kina kan man producera varor till ett värde av 440 dollar per utsläppt ton koldioxid, medan vi i Sverige kan producera värden för 7 700 dollar. Svensk produktion är mer koldioxideffektiv än kinesisk – på i stort sett alla områden. Ändå är det vår produktion som belastas med de största kraven.

Det går att invända att Kina i större utsträckning producerar varor som kräver koldioxidutsläpp, medan vi valt att producera varor och tjänster som inte gör det. Men det är i själva verket en del av problemet. Koldioxidintensiv produktion hamnar på grund av den striktare svenska miljöpolitiken i Kina - samtidigt som koldioxidutsläppen är globala och även drabbar Sverige.

Genom att låta Kina producera dessa varor riskerar vi att drabbas av större koldioxidutsläpp än om vi hade producerat varorna själva.

Asien och Stillahavsregionen står redan i dag för hälften av alla koldioxidutsläpp (Statistical Review of World Energy, 2019). Den årliga ökningen av utsläppen i Asien är i snitt 2,5 procent och det är vår efterfrågan på produkter från dessa snabbväxande länder som indirekt orsakar utsläppen. Påståendet att vi inte bär något ansvar för den produktion som sker utanför våra gränser är inte korrekt – sanningen är att vi har valt att inte ta något ansvar. Att koldioxidutsläppen minskar med 1,5 procent årligen i USA och EU är till liten tröst om de bara flyttas till andra sidan jorden.

ANNONS

Trafikverket beslutade nyligen att tillämpa ett skuggpris på sju kronor per utsläppt kilogram koldioxid i sin planering. Vad skulle hända om vi värderade all produktion som ger upphov till koldioxidutsläpp – alltså även den som flyttat till Kina – lika högt som produktionen i Sverige? Kina släpper ut 7,7 ton koldioxid per person och år och har en BNP per person på motsvarande 76 150 kronor. Applicerar vi Trafikverkets skuggpriser på kinesisk produktion – 7 000 kronor per ton koldioxid - innebär detta att koldioxidavgiften i Kina borde uppgå till 60 procent av värdet av landets samlade produktion. Det är den skatte- eller tullnivå som skulle göra valet mellan att bedriva verksamhet i Sverige och i Kina någorlunda klimatneutralt.

Vi vet att de åtaganden som förhandlats fram inom ramen för Parisöverenskommelsen mer stjälper än de hjälper, då kraven på Kina och Indien är så mycket lägre. Ironiskt nog är Donald Trumps handelskrig mot Kina förmodligen en effektivare åtgärd för att ta ner de globala koldioxidutsläppen än Parisavtalet – någon får väl räkna på saken.

Ett rejält handelskrig och en påföljande världsdepression skulle säkert ta ner koldioxidutsläppen rejält. Men det finns smartare sätt att hantera saken. Det första vi måste inse är att det inte är vår produktion som är problemet, utan vår konsumtion. Om vi sätter ett skuggpris på sju kronor per utsläppt kilogram koldioxid när utsläppen sker i Sverige bör vi även göra det när vår konsumtion indirekt leder till koldioxidutsläpp i Kina. Annars kommer de totala koldioxidutsläppen bara flytta till Kina och – på grund av den lägre koldioxideffektiviteten i kinesisk produktion – dessutom öka.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS