Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Ruud, Vidar

Karin Pihl: Vi äter oss till lidande och för tidig död

Över hälften av alla svenskar lider i dag av övervikt. Förekomsten av fetma och dess följdsjukdomar ökar lavinartat. Politiken måste ta ett större ansvar.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Många i de yngre generationerna kanske har hört sina föräldrar eller far- och morföräldrar berätta hur det gick till när lördagsgodiset skulle inhandlas förr i tiden. Man gick till affären och fick peka ut sju-åtta kolor. Den som har syskon kanske känner igen sig i situationen att koncentrerat hälla upp en 33-centiliters flaska med Trocadero i två glas.

Det känns som en svunnen tid. Nu behöver barnen knappast slåss om en ynka flaska läsk. Matvarukedjorna säljer tvålitersflaskor, ofta till förmånliga priser inför helgen. Den som är sugen på lösgodis behöver inte längre nöja sig med en liten påse. Lösgodistillverkarna erbjuder numera stora skålar i kartong som man kan fylla.

Tyvärr leder det här till att människor dör i förtid. Nyligen publicerades en studie som undersökt svenskarnas vikt. Sedan 1995 har fetman ökat med 86 procent. Allvarlig fetma har ökat med 158 procent. Fler än hälften av svenskarna är överviktiga (SVT 30/4).

Orsaken till detta är dels fysisk inaktivitet. Men framförallt är det kosten. Vi äter otroligt mycket mer skräpmat i dag: godis, läsk och juice, men också hårdprocessad mat i hel- och halvfabrikat, där fettet och kolhydraterna är av usel kvalitet.

”Det är oerhört illa”, säger Johan Holmsäter, grundare av Friskis och Svettis (SR 6/5). I går utsågs han av regeringen till nationell samordnare för att stärka folkhälsan. Han har rätt, det är riktigt illa. Var tredje person i Sverige är pre-diabetiker, menar Holmsäter. Typ 2-diabetes är inte heller den enda sjukdomen som kommer att öka om ingenting görs. Den som är överviktig eller fet har en kraftigt ökad risk för att drabbas av högt blodtryck, återförkalkning, stroke, demens, vissa former av cancer och en konstant inflammation i kroppen. Förutom att övervikt innebär ett lidande för individen kostar det samhället miljarder varje år.

Att diskutera vikt och livsstil är känsligt. Det finns gott om fördomar mot överviktiga. På senare år har en så kallad kroppsaktivism vuxit fram som politisk rörelse som kritiserar normen att vara smal. Det finns också en viss kritik mot kopplingen mellan hälsa och att vara normalviktig.

Att inte döma människor på grund av deras utseende är centralt i ett civiliserat samhälle. Men det här handlar inte om att alla ska förvandlas till bantningshysteriker eller att det är farligt att äta tårta när man fyller år. Det är en falsk motsättning mellan att minska övervikten i samhället, och att minska utseendefixeringen. Det centrala är inte utsidan, det är insidan. Att främja en livsstil som inte belastar kroppens inre organ. Kopplingen mellan övervikt och ohälsa är välbelagd. Den beror inte på normer.

Kroppsaktivisterna har ändå helt rätt i att övervikt inte har med moral att göra. Hälften av alla svenskar har inte ”dålig karaktär”. Problemet är att vi har importerat en amerikansk matkultur. Evolutionen går långsammare än etableringen av nya McDonalds-restauranger. Människan är biologiskt programmerad att spara på energi och att uppskatta fett och socker. Detta utnyttjar livsmedelsproducenterna. De tjänar pengar på vårt sug efter pizza och chips och vill få oss att äta mer.

Alla vuxna människor har ett ansvar över sin egen hälsa. Men lycka till med att fatta ett förnuftigt val på Ica klockan 17:15, när barnen lägger sig på golvet i mataffären och skriker efter glass, när man hoppade över lunchen eftersom det var stressigt på jobbet och när tusen tankar om amorteringar och föräldramöten maler i skallen.

Givet förutsättningarna är det helt orimligt att lägga all skuld på individen. Politiken måste ta ett ansvar. När över hälften av svenskarna väger för mycket håller inte argumentet att folk väl får skärpa till sig. Processad mat är ett betydligt större folkhälsoproblem än rökning.

Förbjud marknadsföring av onyttiga livsmedel till barn. Matbutikerna bör inte inrättas så att godiset ligger lockande vid kassorna. Flytta det längst in i butiken eller sälj det i en förbutik. Reklam för produkter med höga halter av industrihärdat fett, salt och raffinerat socker kan märkas med en informationstext om att överkonsumtion kan skada hälsan. Det är inte konstigare än att reklam för alkohol innehåller varningstexter. Grönsaker har blivit dyrt på sista tiden. Sänk momsen på grönt och höj den på billiga produkter som godis.

”Folkhälsofascism!”, kanske någon ropar. Men att inte göra något åt detta är att acceptera att folk kommer att leva sjukare och kortare liv. Det handlar inte om att tvinga folk. Folk får äta hur mycket pommes frites de vill, och röka hur mycket de vill. Men att med välavvägda insatser motverka samhällsproblemet övervikt är lika rimligt som att motverka förekomsten av stress, dålig luft i våra städer eller annat som skadar hälsan. Gör vi det inte, har vi ett enormt lidande framför oss.