Bara för att du vill att verkligheten ska vara på ett visst sätt så kommer den inte bli så. Inte ens om du döljer verkligheten så kommer den förändras. För att citera försvarsminister Peter Hultqvist: ”Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris.”
Det stormar kring energiministern. Jag gillar Anders Ygeman både som privatperson och som politiker. Jag hoppas att DN:s avslöjande är fel, men hur som haver: DN skriver att energiminister Anders Ygeman genom ett hemligt avtal tilldelat ett privat företag runt en miljard kronor. Genom detta avtal skulle stockholmarna kunna få ström och dammsuga hur de vill, när de vill.
Dock skulle, enligt uppgifter, större delen av pengarna gå till att upprusta det privata företagets kraftvärmeverk och priset för elen bli det flerdubbla. Ygeman säger att det inte alls är så. Mattias Bäckström Johansson, näringspolitisk talesperson för SD säger att ”Ygeman blåljuger”. Lars Hjälmered (M), ordförande i Näringsutskottet säger att ”det är en semantisk fråga” men konstaterar att ”Det Ygeman säger inte stämmer.”
Tjänstemän från departement ska ha utövat påtryckningar på en statlig generaldirektör att betala ut pengar mot gällande regler. Ygeman säger att det inte är något han känner till. Han säger att han inte heller varit inblandad i beslutet att betala ut pengar.
Oavsett: Det förkrossande sakläget är att Sverige har så dålig kapacitet i sitt kraftnät och sin infrastruktur att det hindrar basala näringar som livsmedelsbutiker från att etablera sig. Det är djupt allvarligt. Sammaledes om DN:s påståenden om Ygemans ”hemliga avtal” skulle visa sig riktiga.
Men det finns en mer djupgående problematik som döljer sig bakom detta och mycket annat i svensk politik. En politisk era där bildsättningen är viktigare än reella sakförhållanden. En era där det viktiga är att ge medborgare en positiv känsla, inte att skapa reell förbättring. Det har blivit en nypolitisk tappning av den klassiska potemkinkulissen där upplevelsen är viktigare än verkligheten.
Även om man inte vill att den dåliga kapaciteten ska vara dålig, så blir den inte bättre för att man döljer det. Samma gäller en affärsuppgörelse. Bara för att man låter pengarnas ägare (läs skattebetalarna) tro att en dålig affär är bra så blir den inte bättre.
Objektivt kan det tyckas märkligt att göra en medvetet dålig affär. En affär som ger en flerdubbel kostnad för den köpande parten. Men ur ett nypotemkiskt perspektiv blir det enklare. Om affären primärt görs för att kunna förmedla en positiv bild till folket så blir det logiskt. Men inte desto mindre fel.
När politiker kämpar för att måla upp en bild för folket, i stället för att tjäna folket som är deras faktiska uppgift, förstörs politikens väsen och politikens existensberättigande som finns i förtroendet. När väl kulissen rasar så kommer det visa sig vad försvarsminister Hultqvists gris är för något. Problemen kvarstår oavsett hur mycket man än vilseleder, hur mycket man än försöker klä dem i andra narrativ eller önskat att de inte existerade. Verkligheten förblir orubblig inför verkligheten.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.