Det byggs allt fler fängelser i Sverige. Men bemanningen riskerar att inte hänga med.
Det byggs allt fler fängelser i Sverige. Men bemanningen riskerar att inte hänga med. Bild: Caisa Rasmussen / TT

Vem ska jobba i Kriminalvården?

Utbyggnaden av svenska fängelser måste kompletteras med resurser till nyanställa och behålla befintlig personal. Annars riskerar regeringen sin egen kriminalpolitik.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Kriminalvården växer. I höstbudgeten anslår regeringen 1,5 miljarder kronor extra till Kriminalvården. För första gången har myndigheten mer än 15 miljarder kronor i sammanlagd budget. Men Tidöpartiernas mål är att Kriminalvården ska växa ännu mer. Redan år 2026 ska anslagen höjas med ytterligare fyra miljarder och budgeten kommer då vara runt 20 miljarder.

Bakgrunden till den historiska expansionen är känd. Gängkriminaliteten och det grova våldet har gett Sverige problem som saknar motsvarighet i något annat EU-land. Nya fängelseplatser behövs därför att allt fler personer begår allt fler grova brott som generar allt längre straff. Utvecklingen hade funnits oavsett om regeringen hade höjt straffen eller inte. Men när man nu höjer straffen för många brott kopplade till vapen och skjutningar kommer det förstås ytterligare att öka utmaningen.

ANNONS

En stor del av de nya anslagen kommer gå åt till att bygga nya platser. Kriminalvården bygger eller planerar att bygga på femtio platser runt om i landet. Men att bygga nytt tar tid. Just nu experimenterar myndigheten med att låta fler intagna dela cell. Det är en strategi man vet ökar stressen inne på anstalterna. De intagna mår sämre, de kriminella värderingarna blir svårare att utmana, och personalen får ett svårare och farligare jobb.

Och personalen är central när det handlar om kriminalvård. Därför är det värt att lyssna på fackförbunden som organiserar dem som arbetar inom Kriminalvården. Representanter för Seko, Saco och ST flaggar för att även de stora satsningar som nu är planerade är otillräckliga (SN 10/9). Det räcker inte med att bygga fler platser. Även arbetsmiljön för dem som jobbar inne i fängelserna måste bli säkrare. Då handlar det inte minst om att kunna behålla erfaren personal. I dag är en alltför hög andel nya, utan tillräcklig erfarenhet.

Sedan år 2021 har personalstyrkan ökat med nästan 25 procent. Men flera hundra slutar varje år. Frågan är hur fler ska förmås att stanna. Medellönen för en kriminalvårdare är idag drygt 29 000 kronor medan medellönen i Sverige är drygt 37 000 kronor. Kombinationen av ett allt hårdare arbetsklimat och ett dåligt löneläge är ogynnsamt. Myndigheten själv lyfter fram konkurrensen från många jämförbara yrken med bättre villkor.

ANNONS

Hur ska det gå när Kriminalvården under kommande år bedöms behöva rekrytera närmare ytterligare runt 5 000 personer? Ekvationen är i dag inte ens nära att gå ihop.

ANNONS