Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Välfärd. Kortare arbetsdagar betyder mindre omsorg.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vem ska betala för sextimmarsdag?

Det är en lockande tanke att kunna jobba mindre för samma pengar. Kruxet är att det krockar med välfärdsambitionerna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

På Svartedalens äldreboende i Göteborg avslutades vid årsskiftet ett två år långt försök där undersköterskor jobbat 30 timmar per vecka i stället för 40 – med bibehållen lön. De styrande rödgröna i Göteborg har velat undersöka möjligheterna att sänka arbetstiderna generellt i kommunen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Försöket har visat ungefär samma resultat som tidigare försök som gjorts på andra orter. Arbetstagarna uppgav att de kände sig friskare och mindre oroliga. Men samtidigt sjönk inte sjukfrånvaron nämnvärt. Vinster som man hade hoppats på kom inte i närheten av kostnaderna.

Problemet med arbetstidsförkortning är främst de samhällsekonomiska konsekvenserna. Den extra utgiften för att täcka upp för motsvarande 14 underskötersketjänster på det enskilda äldreboendet i Göteborg var runt tio miljoner kronor om året. I Göteborg finns fler än 60 äldreboenden. Skulle arbetstidsförkortningen genomföras på alla äldreboenden stiger kommunens utgifter med uppåt en halv miljard. Då är bara undersköterskor inom äldreomsorgen omfattade. Andra yrkeskategorier och andra förvaltningar skulle tillkomma. Sedan kan man försöka räkna ut vad det skulle kosta om detta genomfördes över hela Sverige. 

Att generellt sänka arbetstiden med 25 procent, men fortsätta att betala samma löner, skulle bli mycket dyrt för den svenska välfärden. Dessutom skulle det i dagsläget vara ”sällsynt dålig tajming”, som nationalekonomen Lars Calmfors nyligen uttryckte det i en debatt om arbetstidsförkortning (SR 28/12).

Arbetstiderna skulle kortas samtidigt som kommunernas kostnader snabbt ökade till följd av en åldrande befolkning. Dessutom växer ständigt medborgarnas krav och förväntningar på vad välfärden ska innehålla. Sextimmarsdag går därför i nuläget inte att kombinera med välfärdsambitionerna. Enda sättet att klara situationen vore att kraftigt höja skatterna. Kanske är det inte konstigt att Vänsterpartiet är det enda partiet som driver frågan nationellt. 

Ytterligare ett problem med arbetstidsförkortning i dagsläget är den stora och växande arbetskraftsbristen inom flera yrken. Undersköterskor är redan ett bristyrke på många håll. Tekniker och socialsekreterare är exempel på andra kategorier som är svåra att rekrytera. Med en större arbetstidsförkortning skulle läget ytterligare förvärras. 
För den enskilde arbetstagaren är det självklart mer fördelaktigt att arbeta sex än åtta timmar. Vem skulle säga nej till det upplägget om de fick behålla sin vanliga lön? 
Men i slutänden skulle det vara medborgarna, och då främst de människor som behöver kommunens omsorg och stöd som allra mest, som skulle få betala i form av försämrad välfärd.