Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Centerpartiets ledare Annie Lööf i Almedalen. Bild: Adam Ihse /TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Varför ska inte Munkedal också få sänkt skatt?

Centerpartiet föreslår en skattelättnad för invånare som bor på landsbygden i de norra och nordvästliga delarna av Sverige, men det skulle slå orättvist.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Många som bor på landsbygden betalar högre kommunalskatt än genomsnittet i Sverige, samtidigt som samhällsservicen är sämre än i städer. Även de kollektiva förbindelserna är sämre samtidigt som avstånden ofta är längre, vilket gör många beroende av bilen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Under Centerpartiets dag i Almedalen lanserade Annie Lööf ett förslag i syfte att minska klyftan mellan stad och land: en skattesänkning för människor som bor på landsbygden i de norra och nordvästliga delarna av Sverige.

Konkret vill Centerpartiet höja grundavdraget med 11 000 kronor per år för de som bor i de delar av Sverige som regeringen definierat som stödområde A och B, vilket skulle innebära att medianinkomsttagaren där skulle få behålla drygt 3700 kronor mer varje år.

Det är ett orättvist förslag. Bristerna i samhällsservice må ofta vara större i de norra delarna av landet, där många av kommunerna definieras som gles landsbygd. Men även i de södra delarna av Sverige finns landsbygdskommuner med liknande problematik.

Exempel på kommuner i Västsverige som av Jordbruksverket definieras som landsbygd, men som inte skulle omfattas av Centerpartiets förslag, är Alingsås, Essunga, Falköping, Herrljunga, Mark, Lilla Edet, Munkedal och Ulricehamn. Det handlar i vissa fall om, till ytan, stora kommuner där kommunikationerna är dåliga och det kan vara långt till grundläggande samhällsservice.

En annan sak som dessa kommuner har gemensamt är att de alla har högre kommunalskatt än rikssnittet. Värst är Munkedals kommun där den totala kommunalskattesatsen är 35,11 procent, att jämföra med rikssnittet på 32,19 procent.

Grannkommunen Färgelanda – med en skattesats på 33,74 procent – räknas till stödområde B och dess invånare skulle därför omfattas av det föreslagna avdraget. Varför ska inte invånarna i Munkedal, där skattesatsen är 1,37 procentenheter högre, också få behålla mer av sina pengar? Samhällsservicen är knappast så mycket bättre i Munkedal än i Färgelanda.

Ett sänkt skattetryck vore önskvärt av många andra skäl, men ett godtyckligt riktat avdrag är knappast lösningen på det problem som Centerpartiet vill komma åt. Enligt partiets beräkningar betalar en medianinkomsttagare i nordvästra Sverige drygt 3 700 kronor mer i kommunalskatt varje år än rikssnittet. Genom ett utökat avdrag skulle skatteskillnaden förvisso jämnas ut, men skillnaden i samhällsservice skulle kvarstå. 3700 kronor extra är en klen tröst för den som tvingas vänta länge på ambulans eller polis i en akut situation.

I bästa fall kan skattelättnaden ses som en kompensation för den som de senaste åren fått lägga en allt större andel av sin inkomst på bränsle för att kunna ta sig till jobbet. Men man löser inte landsbygdens problem genom att införa ett orättvist avdrag som ytterligare ökar skatteklyftan mellan Munkedal och Färgelanda.