Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Aleksandra Boscanin: Varför betala för det som ej fungerar?

Det offentliga ger miljonbidrag till genusforskare som ska ta fram särskilda lastbilar för kvinnor – men polisen fungerar inte.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En av de största konfliktytorna mellan höger och vänstern har traditionellt varit synen på skatt i allmänhet och på inkomstskatt i synnerhet. Men konflikten handlar inte bara om skattesatser utan också om synen på staten och dess roll. Ty skatt är ett verktyg för att nå politiska mål, inte ett mål i sig. Det kan vara värt att påminna om när vi har en finansminister som menar att ”Skattesänkningar är något gammalt och mossigt.” (Di 27/12). 

Att socialdemokrater tenderar att vilja ha högre skatt än liberaler och konservativa är inte anmärkningsvärt. Det ligger i sakens natur då de förra även tenderar att vilja ha en större stat som ska ombesörja fler uppgifter – vilket också kostar mer. Men vad som är märkligt att vända sig mot skattesänkningar per se. Skattesänkningar kan alltid motiveras med att de ger människor mer egenmakt, skattehöjningar har däremot inget egenvärde och bör alltid motiveras utifrån vad de ska gå till.

Att undvika skattehöjningar blir också en garant för att staten inte växer sig alldeles för stor. Som Johan Ingerö, välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro, skrev på Twitter: ”Sänkt skatt handlar inte om att slakta välfärd utan om att tvinga fram prioriteringar. Så att inte vilken idioti som helst ges skattepengar.” (28/12 2016)

Här är pudelns kärna. För många som motsätter sig högre skatt handlar det inte bara om förlorade kronor och ören, utan också om motstånd mot vad skatten går till. Sverige har i mångt och mycket förvandlats till en nattvandrarstat, ett begrepp som myntades av ledarskribenten Per Gudmundson och vars definition lyder: ”Samhälle där statens uppgifter maximeras i allt utom att garantera medborgarnas grundläggande trygg- och säkerhet. Försvar, rättsväsende och katastrofberedskap sköts ist av frivilliga.” (SvD 14/8 2014).

För att ge konkreta exempel: det offentliga driver badhus och ger miljonbidrag till genusforskare som ska ta fram särskilda lastbilar för kvinnor – men polisen fungerar inte. Färre brott utreds och fler områden har i praktiken blivit laglösa: under fredagen höll samtliga 25 butiker i Husby centrum i Stockholm stängt i protest mot hur dåligt ordningsmakten fungerar. ”Vi utsätts ständigt för inbrott. Svaret vi får av polisen är att de inte har resurser och att det inte är högprioriterat område.” säger företagaren Salam Kurda till Mitt i Stockholm (29/12 2016).

Men det är inte enkom ordningsmakten som inte levererar. Vi har inget försvar att tala om, vården är under all kritik och skolan är undermålig. Detta trots att Sverige redan har en av världens högsta skatter. När människor tvingas betala mer för något som redan fungerar illa minskar det såväl statens som skattesystemets legitimitet. Det som börjar bli ”mossigt” är ständiga skattehöjningar, i stället för befogade prioriteringar.
.