Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Peter Hjörne Bild Stefan Berg Bild: Stefan Berg

Varför är ni så förbannade?

Några partiledare åker på 60-årskalas i Tel Aviv. Är det verkligen en kris?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Tonläget i debatten är numera ofta harmsen och vredgad falsett. Dit når en del tyckare blixtsnabbt utan att tonerna passerar omdömet.

Det senaste kollektiva vredesutbrottet var riktat mot Micael Bindefelds 60-årsfirande med 140 vänner i Tel Aviv, där ibland partiledarna Nyamko Sabuni, Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson.

I Aftonbladets TV-kanal tog några av tidningens kolumnister i från fotsulorna:

– Alltså, det är bottenlöst jävla pinsamt och det är också obegripligt, menade Oisin Cantwell.

– Jag tycker det är dålig stil av en person med en sån ställning som till exempel oppositionsledare Kristersson har, att inte kunna åka på ett födelsedagskalas och betala för sig själv för att slippa snacket, framhöll den nya stilexperten, till vardags politiska kolumnisten, Lena Mellin.

– Det luktar liksom inte gott, sköts insiktsfullt in från sidlinjen.

Alex Schulman skrev i Expressen. Han var också väldigt förbannad: "Rekord i idioti, alla dumheters mamma".

"Detta har väckt ont blod, partiledarna har uppfattat att resan inte tagits emot väl hemma i Sverige, och försöker nu hantera den här krisen på bästa sätt".

Väckt ont blod och inte tagits emot väl. Hos vilka och av vilka? Kan det vara "tyckarelitens skara" han avser? Någon större folklig upprördhet är det svårt att skönja. Och kris? För att tre partiledare åker på 60-årskalas i Tel Aviv? Den krisen får nog betraktas som ett rent hitte-på av samma personer som harmset kritiserar partiledarna.

Men mest upprörd är Schulman över att de tre borgerliga politikerna påstår att det är goda vänner till Micael Bindefeld. För det är de ju inte. Därom vet Alex Schulman besked.

"Det är väl alldeles tydligt att de här partiledarna i själva verket är bekanta med Bindefeld på det sätt som man är bekanta med någon man träffar ett par gånger per år på kändisfester. De är halvpolare ute i minglet."

Och när Ebba Busch Thor inte vill uttala sig därför att hon är på privat fest går det Schulmanska topplocket:

"Det måste vara någon form av rekord i idioti, alla dumheters mamma, att stå på årets mest publika fest och påstå att den är privat", skriver Schulman.

Men festen var faktiskt privat i den meningen att Micael Bindefeld bjöd personer som han helt uppenbart betraktar som sina vänner på sitt 60-årskalas, som han betalat för privat.

DN:s kulturkrönikör Johan Croneman, vars ilska många gånger har ett högt underhållningsvärde, skrev:

"Jag har nog aldrig sett så många dumpa sitt anseende på så kort tid. Och på samma gång. I veckan går det kanske upp för dem att de varit på en av det pinsammaste offentliga föreställningarna i mannaminne (var det nåt som var privat)."

Precis som Schulman visste Croneman mer än Bindefeld om Bindefelds kalas:

"Micael Bindefeld arrangerade ännu en gång årets mest omtalade party, som han dessutom själv hade pyntat för. Sade han. Någon som tror på det?", skrev Johan Croneman och fortsatte: "Han (Bindefeld) har inte tagit ett osponsrat steg i hela sitt vuxna liv". Naturligtvis en grav överdrift som inte bevisar något om 60-årskalaset.

Bindefeld själv har upprepade gånger sagt att han betalat allt själv och att han inte fått någon sponsring från något håll. Han borde ju rimligen veta. Och han, som skicklig pr-man, vet vad priset för att ljuga offentligt är.

Men var är det egentligen som upprör så med Bindefeld, hans kalas och partiledarnas deltagande?

Kan det vara så att någon i tyckareliten kanske känner ett uns av avundsjuka över att inte ha blivit inbjuden att festa med den så kallade kändiseliten?

Eller skymtar vi förakt för Bindefeld och hans arbete? För att det involverar kändisskap, sponsring, fest, glamour och yta? En tarvlig festfixare?

Eller bjöd Micael Bindefeld möjligtvis sina vänner till fel land - Israel. Det var Hynek Pallas (flitigt återkommande kritiker i GP) inne på i en krönika i Expressen.

"Israel är nämligen det rödaste av skynken i kulturspalter... När Bindefeld fyllde 50 gick chartern till hans hem på Mallorca. Gästlistan var nästan identisk med dagens. Skillnaden? Politikerna var ministrar sittande i regering... Festen hölls kvällen före kyrkovalet. Någon som minns krigsrubrikerna? Nej, just det."

Den "nästan identiska gästlistan" talar ju dessutom för att festdeltagarna är goda vänner, inte bara "halvpolare". Att så många av Bindefelds vänner är så kallade kändisar är ju inte heller så underligt. Det långt ifrån ovanligt att man får vänner på jobbet och Bindefelds jobb innebär att han arbetar med många kända personer.

Det är alltså oerhört svårt att förstå vilka oskrivna regler som alla inblandade skall ha brutit mot. Är det så att man inte får gå på kalas hos en känd person, inte hos en person som arbetar med pr, inte i ett annat land eller bara inte i ett land som en del ogillar?

Och skall man betala för sig när man går på kända personers kalas? Skall alla betala eller bara de som är partiledare?

Kan inte toppolitiker tacka ja till fester som gör att de måste ta några dagar ledigt från riksdagen? De har partikamrater som kan sköta delar av arbetet - och de står i nära kontakt med sina medarbetare hela tiden.

På vilket sätt och i vilket avseende skulle Ebba Busch Thor, Nyamko Sabuni eller Ulf Kristersson påverkas otillbörligt av Micael Bindefelds fest? Och tror någon på fullt allvar att de tre partiledarna skulle sälja sin heder för ett kalas?

Så vilka som "dumpat sitt anseende" och vilka som slagit "rekord i idioti" kan diskuteras - efter en av de mest märkliga uppvisningarna i offentlig vrede som skådats på mången god dag.