Varför slösar Göteborgs stad pengar i Almedalen?

Vad är egentligen värdet av seminarier som ett fåtal förutom de direkt inblandade besöker? Stadens Almedalssatsningar måste utvärderas bättre för att se om det verkligen finns någon nytta med investeringen.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Årets Almedalsvecka är nu igång. Göteborgs stads närvaro under veckan har länge varit något av en självklarhet men detta börjar nu, glädjande nog, ifrågasättas. Stadens budget för evenemanget har svällt över tid, från 1,25 miljoner kronor 2017 till 1,53 miljoner i år.

De främsta invändningarna mot denna utveckling kommer från ett kanske oväntat håll. (V) och (MP), som annars gärna drar på sig spenderbyxorna på vaga grunder, krävde tillsammans med Demokraterna att stadens medverkan i Almedalen ska upphöra helt och hållet.

Daniel Bernmar, kommunalråd för V, sammanfattar saken i en fras som han gärna får sprida inom sitt parti och vidare över hela kommun-Sverige: “Staden befinner sig i ett läge där vi inte ska lägga pengar på den typen av saker.”

ANNONS

I det har han alldeles rätt. Visst är 1,53 miljoner småpengar i många Göteborgssammanhang – linbaneprojektet motsvarar kostnaden för att delta i politikerveckan med bibehållen budget i ungefär 2600 år framöver – men ändå. I en tid där staden kämpar med att upprätthålla många av sina kärnverksamheter behöver Bernmars invändning upprepas så ofta det bara går.

Jag hör redan mothuggen, inte minst från de västsvenska politiker som i mina sociala medier talat lyriskt om den Västsvenska Arenan i Almedalen och dess unika möjligheter att lyfta frågor som är särskilt viktiga för regionen.

Nog kan de ha en poäng. Det är alldeles säkert så att umgänget i Almedalen ibland leder till möten och kontakter som hade varit svåra att få till på annat sätt och ger gynnsamma utfall för inblandade parter. Annars hade evenemanget sannolikt dött ut för längesedan.

Trots det finns dock all anledning att ifrågasätta om Almedalsdeltagandet ger skattebetalarna valuta för pengarna. Proffsmoderatorerna Staffan Dopping och Erik Mattsson skrev inför 2016 års upplaga ett intressant inlägg i Dagens Samhälle om problematiken med många av veckans evenemang. Panelsamtal med många deltagare. Dessa “leds påfallande ofta inte i någon särskild riktning utan talarna lägger ut texten om sina favoritämnen och det drar än hit och än dit.”

ANNONS

Själv har jag aldrig närvarat och upplevt fenomenet just i Almedalen, men i många andra sammanhang där politiker och makthavare ses för att nätverka.

Formuleringen från kommunstyrelsens ordförande, Axel Josefson (M), som försvarar fortsatt deltagande, skvallrar om att Göteborg försatt sig i en del sådana situationer: “Tidigare har det nog mest handlat om att berätta vad vi gjort....” – med ytterst oklar nytta för såväl avsändare som mottagare.

Därför kan det vara hälsosamt både för Almedalsveckan som institution och för de organisationer som deltar, om saker och ting skalas ned rejält. Mer av effektiva, välorganiserade och noga utvärderade möten och seminarier kring konkreta sakfrågor – färre vaga, floskeltunga arenor där dussintals kommuner och regioner berättar om hur bra de är.

Kanske mynnar utvärderingen ut i att Göteborgs stad inte deltar alls, men även vid fortsatt deltagande borde det gå att få ner kostnaderna långt under miljonen.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS