Foto: Fredrik Persson COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN
Foto: Fredrik Persson COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN Bild: FREDRIK PERSSON

Vad kan genusvetarna lära oss om klimatet?

Humaniora- och samhällsforskare får gärna skriva debattartiklar om klimatpolitik. Men de bör inte skriva under med sina akademiska titlar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Det är nästan läge för skämskudde. På Dagens Nyheters debattsida skriver 171 forskare att vuxna bör ansluta sig till ”Fridays for Future”, den globala proteströrelsen som uppmanar barn att skolka på fredagar för att visa klimatengagemang (25/9). Underligt nog är dessa 171 akademiker inte klimatforskare. De är inte naturvetare. Forskningsfälten som undertecknarna tillhör är idéhistoria, genusvetenskap, socialantropologi, arkitektur och andra humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Artikeln handlar inte heller om effekten av olika specifika klimatåtgärder. Författarna dömer kort och gott ut det nuvarande politiska ledarskapet som ”otillräckligt” och uppmanar hela samhället att pressa politikerna till en radikalare klimatpolitik.

ANNONS

Problemet är inte att dessa individer har åsikter om klimatpolitiken. Engagemanget är säkert genuint, även om man kan misstänka att det sker en del sociala påtryckningar från initiativtagaren. Den som inte vill skriva under lär kanske inte vara den mest populära medarbetaren vid kaffeautomaten. Det är så vi människor fungerar: "bäst att jag skriver på, om nu alla andra gör det....".

Problemet är att de använder sina akademiska titlar för att ge vetenskaplig tyngd åt en politisk ståndpunkt. Men att man är expert på, säg, könsstereotypa gestaltningar i fransk 1800-talslitteratur betyder inte att man också är något slags klimatexpert. Det är som att Göran Persson skulle underteckna en arg lapp i en gemensam tvättstuga med ”fd statsminister”, som om det skulle ge extra tyngd.

Humaniora har inte direkt för hög status i Sverige. I Storbritannien kan den som har en doktorsexamen i historia få en framträdande position i näringslivet. Så är det inte i ingenjörslandet Sverige.

Att humanister agerar på det här sättet är därför extra skadligt. Det förstärker bilden av humanistiska vetenskapsmän och -kvinnor som ett gäng politiska aktivister.

Artikeln i Dagens Nyheter bidrar till att gränsen mellan politiska åsikter och akademisk forskning luckras upp. Skriv gärna debattartiklar. Men underteckna som klimatengagerade privatpersoner i stället.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS