Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bawar Ismail: Vad ger Facebook rätt att avgöra vad som är sant och falskt?

Yttrandefriheten på Facebook tycks vara beroende av vad amerikanska medier tycker är okej att diskutera eller inte. Plötsligt är det inte längre förbjudet att diskutera om coronaviruset uppstod i ett laboratorium.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Du har säkert sett informationsrutorna här och där i sociala medier. Att nämna corona eller begrepp besläktade med viruset och vaccinen följs nämligen av informationsrutor. På både Instagram och i Facebook-flödet. Techgiganterna vill ta sitt samhällsansvar och motverka desinformation och konspirationsteorier om coronaviruset och den pågående vaccineringskampanjen.

En läkarkompis skrev tidigare i veckan ett längre inlägg på Facebook om hur vi bör hantera vaccineringen av barn och unga. Ingenstans i texten förnekades varken hotet från pandemin eller coronavaccinens skyddseffekter. Ändå hade det stora techbolaget lagt till en liten informationsruta under inlägget som slår fast att vaccinen är väl testade och säkra för allmänheten. Detta i anslutning till ett inlägg skriven av en läkare som stått vid fronten av coronapandemin.

Att flagga inlägg med redogörelser för att coronavaccinen är säkra må framstå som något harmlöst. Det blir smått infantilt när det görs i anslutning till yrkesverksamma människor inom sjukvården. Men det visar också hur techbolag besitter en enorm makt att påverka och styra den opinionen hos miljontals användare.

Än mer uppseendeväckande än informationsrutorna är hur Facebook hanterat frågan om coronavirusets ursprung. När Donald Trump satt i Vita huset var det inte tillåtet att på Facebook diskutera teorin om att viruset kan ha spridits från ett virologiskt laboratorium i Wuhanområdet. Inlägg som diskuterade detta togs därför bort. Men sex månader senare, med Joe Biden som president, är det tillåtet.

Det beror på att traditionella medier i USA vänt i frågan. Under Trumps presidentskap avfärdades teorin som tokiga konspirationer och grundlösa påståenden som tillbakavisats av experter. Amerikanska nyhetsmedier som New York Times och Washington Post stämplade kritiska uttalanden från republikanska politiker som krävt svar om viruset spridits från ett laboratorium som trumpistiska konspirationsteorier.

Men sedan Wall Street Journal rapporterade att tre forskare vid det virologiska institutet i Wuhan sökte sjukvård för coronaliknande symptom i november 2019 har teorin plötsligt uppgraderats från konspirationsteori till en faktisk möjlighet. Joe Biden har begärt en noggrann utredning i ärendet, vilket fått blocköverskridande stöd i den amerikanska kongressen.

Vips, var det plötsligt okej att diskutera detta på Facebook. Techgiganten meddelade häromveckan att inlägg om labbteorin inte längre skulle censureras. Användarnas yttrandefrihet i Facebook-flödet tycks alltså vara beroende av vad som är acceptabelt att säga eller inte enligt amerikanska mediehus.

Det är där skon klämmer. När yttrandefrihet låter sig begränsas av strävan efter faktamässigt korrekta uppgifter är risken stor att outforskade teorier som den om Wuhanlabbet avfärdas – långt innan man ens låtit undersöka saken. Men även om det visade sig vara en idiotisk idé utan någon grund i verkligheten, vad ger Facebook rätten att avgöra vad som är rätt eller fel och vad som är tillåtet att säga eller inte?

De svarar gärna att de är ett privat företag, och att användarna måste följa bolagets villkor som de godkänt när de skapat sin kostnadsfria profil, när de försvarar techgigantens åsiktscensur. Men när Facebook i praktiken utgör fundamental infrastruktur i det digitaliserade samhället, ja, rent av ett digitalt torg för miljontals uppkopplade människor, kan vi verkligen nöja oss med det svaret? Mot bakgrund av Facebooks hantering av Wuhanlabbet återstår nämligen den heta frågan om vilken tabubelagd åsikt Facebook kommer förbjuda i morgon och sedan tillåta när det väl anses vara tolererbart av ett gäng journalister på den amerikanska östkusten?