Nätjättar som Twitter fungerar i dag som samhällets digitala infrastruktur.
Nätjättar som Twitter fungerar i dag som samhällets digitala infrastruktur. Bild: Jeff Chiu

Twitter files visar hur brist på insyn hotar yttrandefriheten

Den nye Twitter-ägaren, Elon Musks, avslöjanden att Twitter tidigare haft täta kontakter med FBI och det Demokratiska partiet, samt styrt enskildas kontons genomslag, blixtbelyser nätjättarnas problematiska makt.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Sedan en månad tillbaka har Twitters nya ägare – mångmiljardären och yttrandefrihetsförespråkaren Elon Musk – låtit offentliggöra dokument om hur Twitter tidigare styrt vilka som kan göra sig hörda på plattformen. Musk har låtit en grupp utvalda journalister gå igenom de interna dokumenten. De är alla välmeriterade, men har även gjort sig kända för att liksom Musk själv kritisera hur yttrandefriheten och nyhetsvärderingen hanteras av amerikanska medier.

Resultatet av dessa ”Twitter files” visar att Twitter har ägnat sig åt så kallad ”shadow banning”, det vill säga styrt hur stor spridning vissa konton får på plattformen. Det har även framkommit att FBI, den amerikanska federala polisen, utövat påtryckningar på Twitter. Twitters medarbetare har även haft direkta kontakter med det Demokratiska partiet.

ANNONS

Det har funnits en sammanblandning av inrikespolitik, påstådda och verkliga påverkanskampanjer från utlandet, den amerikanska staten och företaget. Twitter stoppade exempelvis på lösa boliner en artikel från New York Post om fallet med president Bidens son Hunter Biden som där anklagades för att ha utnyttjat sin fars ställning i kommersiella syften. Så långt får nog avslöjandena anses obestridliga. Men att det skulle funnits en medveten politisk agenda hos Twitters tidigare ledning är ändå omdiskuterat.

För att kasta ljus över detta skulle det krävas en mer omfattande undersökning som inte bara visar att vissa konton stängts ned utan hur helheten ser ut. Det vill säga om det konsekvent förekommit dubbla måttstockar på totalen som missgynnat Republikanerna och ”högern”. Det kan ju mycket väl vara så att fler ”högerkonton” brutit mot de generella reglerna, även om dessa är just generella.

Att Musk varit så tydlig med var han själv står gör också att de som inte delar hans syn misstror honom. Polariseringen i USA har i praktiken gjort det mycket svårt att föra en sansad diskussion om något. Skillnaden på opinion, politik och nyhetsrapportering har luckrats upp, faktafrågor blir en då en fråga om tillit till avsändaren. Det är en ytterst olycklig utveckling om man tror på möjligheten av ett rationellt offentligt samtal.

ANNONS

Något som de flesta borde kunna enas om är dock att bristen på transparens hos nätjättarna är ett problem. De som fått sin möjlighet att nå ut på Twitter beskuren har exempelvis inte fått reda på det själva. Kontakter mellan Twitter och olika myndigheter har också varit hemliga. Inte minst under covid-debatten agerade de sociala mediejättarna på ett sätt så att de tycktes gå de amerikanska myndigheternas ärenden genom att gå hårt åt användare som ifrågasatte den förda politiken.

Ett tydligt exempel på problemet med sådan censur är att det under en period betecknades som ”desinformation” att påstå att pandemin hade sitt ursprung i ett kinesiskt labb i stället för en djurmarknad. Efter hand tillkom dock alltmer information som talade för labb-hypotesen varpå nätjättarna fick ändra policy. Att sanningssökandet tar skada av censur är en grundläggande liberal insikt.

Som internetexperten Jonathan Lundberg påpekade i en intervju med Sveriges radio (22/12) är det just bristen på insyn och transparens som gör sociala mediejättarna sårbara för politiska påtryckningar. Om det finns tydliga regler blir det också svårare att manipulera dessa digitala torg. Om företagen måste vara öppna med styrningen kommer man på ett helt annat sätt dra sig för att agera på ett sätt som kan ifrågasättas.

ANNONS

Inslag av automatisk moderering är av praktiska skäl svårt att komma ifrån på sociala medier och någon form av modering är nödvändig om man inte vill ge fritt utlopp för förtal, uppmaningar till brott eller folkmordspropaganda. Men det är viktigt att yttrandefriheten hålls högt. De sociala mediejättarna är inga publicister, som det ibland påstås felaktigt, de är just plattformar där användarna står för innehållet.

De tillhandahåller en infrastruktur som för det digitala samhället som har nästan samma vikt som vägar, järnvägar och telenät hade i industrisamhället och sociala medier är i praktiken naturliga monopol då utbytet förutsätter att alla är på samma plattform. Därför vore det rimligt om frågorna kring hur de ska hantera yttrandefriheten reglerades i lag, vilket skulle göra det tydligt vilka regler som gäller och vilka rättigheter användarna har.

Reglering är till skillnad från förstatligande – som knappast skulle gynna transparens och yttrandefrihet och dessutom lägga allt för stor global makt hos den amerikanska regeringen – en framkomlig väg. Elon Musk må råka vara en yttrandefrihetsförespråkare och han har lovat att göra styrningen av Twitter mer genomskinlig för användarna – men det är knappast rimligt att reglerna för världens digitala infrastruktur ska vara beroende av nyckerna hos enskilda miljardärer.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS