Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Sören Andersson/TT

Karin Pihl: Tröttsam "Polen och Ungern"-retorik från M

Regeringens beslut att ta ompröva Preems utbyggnad i Lysekil är snudd på auktoritärt. Det anser Moderaterna, som vill stärka domstolarna på de folkvaldas bekostnad. Men resultatet kan bli att politik och rättsskipning blandas ihop.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Moderaterna är oroade över att regeringen leder Sverige i en auktoritär riktning. Orsaken är regeringspartiernas beslut att ompröva mark- och miljööverdomstolens godkännande av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil.

Miljöbalken gör det möjligt för regeringen att ta över frågan. Nu ska juristerna på Regeringskansliet tolka lagstiftningen. Om de kommer fram till en annan slutsats än domstolen kommer regeringen sannolikt att säga nej till Preems planer. Vad som händer då är att frågan antagligen hamnar i EU-domstolen.

I sig har domstolen fattat ett rimligt beslut – konsekvensen av ett nej blir troligen att koldioxidutsläppen ökar globalt. Men det är inte bara detta som Moderaterna är upprörda över. I Dagens Industri skriver Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz att regeringens agerande ”… för tankarna till länder som Ungern och Polen som ofta anklagas för att göra politik av juridiken” (6/9).

Partisekreteraren Gunnar Strömmer anser att beslutet är ett hot mot rättsstaten, skriver han på sin Facebooksida (6/9). Han har tidigare hävdat att regeringens hantering av Preem-fallet hotar ”maktdelningen” i Sverige.

Sedan 2018 har Moderaterna drivit frågan om att göra Sveriges domstolar mer ”motståndskraftiga”. I våras tillsatte riksdagen en kommitté som ska se över domstolarnas oberoende i Sverige.

Men faktum är att vi inte har maktdelning. Sverige är inte som USA, vars politiska system är byggt på maktdelningsprincipen, där presidenten, parlamentet och domstolen ska balansera varandra. I USA sker politiska förändringar inte sällan på grund av att domstolen kommit fram till en ny tolkning av landets grundlagar, som exempelvis införandet av samkönade äktenskap för fem år sedan.

I Sverige har vi i stället en princip om folksuveränitet. All offentlig makt utgår från folket, står det som bekant i regeringsformen.

Den svenska Högsta domstolen spelar så klart en nyckelroll eftersom dess uppgift är att tolka lagen och komma med prejudikat, alltså vägledande domar. HD kan underkänna lagar om de strider mot Europakonventionen eller Sveriges grundlag. Men det är inte så att domstolen kommer med egna initiativ i politiska frågor.

Att vi inte har maktdelning i Sverige betyder inte att regeringen och myndigheterna kan agera helt nyckfullt när det passar och strunta i lagarna. I fallet med Preem är regeringens agerande kanske sent påkommet. Men regeringens jurister måste tolka samma lag som domstolen.

Man kan tycka att det amerikanska systemet med sin starka grundlag är bättre eller sämre. Men Sverige är inte USA, och vår grundlag har inte alls samma starka ställning som hos amerikanerna. Den amerikanska konstitutionen är en central del av amerikanernas kultur. I Sverige är det inte så.

Moderaternas visioner innebär också, kanske tvärt emot vad de hoppas på, en risk att domstolen politiseras. I USA sker en hård kamp mellan presidenten och senaten när en ny domare ska utses. Där kan man tala om att göra politik av juridiken. Vad som är juridiskt utövande och vad som är politik blandas ihop. Ordningen att politisk opinion drivs av de politiska partierna, inte av domstolarna, har goda poänger sett ur demokratisk synpunkt.

Om Gunnar Strömmer och Moderaterna upplever att Sverige hotas av auktoritära strömningar från Socialdemokraterna är det bättre att ta den striden genom att argumentera och vinna omröstningar i riksdagens utskott. Inte att öka domstolarnas makt att fatta beslut över politiken på de folkvaldas bekostnad.