Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

För att nå klimatmålen måste världen ställa om till fossilfri energikonsumtion. Bild: Fredrik Sandberg/TT
För att nå klimatmålen måste världen ställa om till fossilfri energikonsumtion. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Karin Pihl: Tillväxt och klimat går att kombinera – om politikerna vill

Fattigdom inget krav för att klara klimatmålen. Det går att kombinera ekonomisk utveckling med minskade utsläpp. Men det krävs politisk vilja.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sverige befinner sig nu i en lågkonjunktur. Sveriges BNP väntas krympa med 1,1 procent i år enligt Konjunkturinstitutet. Arbetslösheten väntas hamna på åtta procent. Det är med andra ord dystra tider. Förutom att fler förlorar jobbet innebär utebliven ekonomisk tillväxt mindre pengar till välfärden, lägre löneökningar och att företag väntar med investeringar.

Men finns det inget som är bra med lågkonjunktur och krympande BNP? Det är väl bra för klimatet att den ekonomiska aktiviteten avstannar?

Det är en vanlig uppfattning inom delar av miljörörelsen. Budskapet handlar om att vi inte kan ha evig tillväxt och samtidigt hålla den globala temperaturökningen inom 1,5-gradersmålet. Uppfattningen är att det är människans ständiga strävan efter rikedom som är grunden till klimatförändringarna.

Till stor del är det sant. Industrialiseringen ledde till en enorm ekonomisk utveckling men också till koldioxidutsläpp. Om den industriella boomen aldrig hade ägt rum, och merparten av alla människor i Europa hade drivit små jordbruk, hade utsläppskurvorna inte pekat lika brant uppåt.

Det är dock inget skäl att drömma sig tillbaka till en förindustriell tid, eller till att dra slutsatser som att levnadsstandarden i västvärlden måste falla tillbaka och att utvecklingsländer inte ska göra samma ekonomiska resa.

De bakåtsträvande inslagen i miljörörelsen missar att ekonomisk tillväxt är en central aspekt av den mänskliga strävan att göra livet bättre. Utan tillväxt, ingen välfärdsstat, inga socialförsäkringar och ingen avancerad sjukvård. Att avstå från tillväxt handlar inte bara om att folk nog klarar sig utan tio par jeans och semesterresor till New York tre gånger om året, utan också om sänkt förväntad livslängd, sämre behandlingar för kroniskt sjuka och lägre pensioner. Samt att stora grupper av människor i utvecklingsländer hålls kvar i fattigdom.

Tillväxt är med andra ord något vi bör främja. Men det är inte heller hållbart att elda kol och olja som om klimatförändringarna inte ägde rum. Den ekonomiska tillväxten måste ske inom ramen för ett ekologiskt hållbart ramverk. Men är det möjligt?

Ja, om man får tro nationalekonomen Jonas Grafström, som släppt en ny rapport för Timbros räkning. Han har gått igenom siffror från de senaste decennierna. I Europa har utsläppen av minskat med 25 procent samtidigt som ekonomin vuxit med 60 procent. I Sverige har vi blivit dubbelt så rika på 30 år, men utsläppen har gått ned med en tredjedel. Även justerat för att många varor produceras utomlands har utsläppen minskat. Från 2008 till 2018 har de konsumtionsbaserade utsläppen minskat med en femtedel. Detta beror på att utsläppen minskat i de länder vi importerar varor från, som till största delen är andra europeiska länder.

Anledningen till att tillväxten kan öka samtidigt som utsläppen minskar är att tillväxt inte bara handlar om att producera mer. Det handlar också om att producera och konsumera mer effektivt.

Som LED-lampor. En sådan drar 80 procent mindre energi än en vanlig glödlampa, men folk köper inte fler glödlampor för det. Produktivitetsförbättringar är generellt mer värdeskapande än ökad produktion, och ekonomisk tillväxt skapar smartare och mer energieffektiva produkter.

Att det går att kombinera tillväxt med minskade utsläpp är också slutsatsen som miljöforskare vid University College London (UCL) drar i en rapport från ifjol. De konstaterar att det till och med är möjligt att nå 1,5-gradersmålet utan att ge avkall på tillväxten. De länder som klarar av att minska utsläppen genom teknikutveckling och en övergång till fossilfri elproduktion kommer, enligt forskarna, också se tillväxt.

Betyder det att problemet är löst och att vi kan ”köra på” som vanligt? Nej, givetvis inte. För att ens vara i närheten av att nå klimatmålen måste politiken kliva fram och styra tillväxten i en hållbar riktning. Att utsläppen har minskat i Europa de senaste 30 åren är bra, men de bör minska snabbare. Dessutom måste stora utsläppsländer som Kina och Indien ställa om. Annars är målen omöjliga att nå. Som forskarna till rapporten från UCL konstaterar är det exempelvis helt nödvändigt att hela världen upphör att använda kol som energikälla.

Vi är tyvärr långt ifrån det i dag. Exempelvis har både Tyskland och Storbritannien nyligen återstartat gamla kolkraftverk för att klara energikrisen. Det är ett stort steg bakåt och skickar helt fel signal till övriga världen.

Men om den politiska viljan finns, kommer det att gå att driva ambitiöst klimatarbete utan att vi behöver bli fattigare.

LÄS MER: Det behövs en realistisk klimatpolitik