I onsdags överlämnade Sveriges och Finlands Natoambassadörer de båda ländernas ansökningar om medlemskap i Nato till dess generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det var ett historiskt ögonblick för vårt land. Vår försvars- och säkerhetspolitik ändras i grunden och för alltid, efter 200 års alliansfrihet.
Visserligen har både Finland och Sverige sedan länge ett mycket nära och djupt samarbete med Nato och varandra. Men medlemskapet innebär en fundamental skillnad. Vi blir en del av Natos kollektiva försvar. Vi får säkerhetsgarantier enligt den så kallade musketörsprincipen - en för alla, alla för en. I gengäld måste vi vara beredda att rycka ut till andra alliansländers försvar. Sverige blir samtidigt en del av Natos gemensamma försvarsplanering, vilket överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan menar blir den största förändringen och "den stora vinsten".
Minst lika viktiga som de militära aspekterna är de värderingar som ligger bakom Nato.
– Nato är en frivillig allians, inte en av tvång. Nato är en grupp av länder som värdesätter frihet, demokrati och mänsklig värdighet, framför allt annat, sa USA:s president Joe Biden när han talade till Finlands president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson i Vita Husets rosenträdgård i torsdags.
Niinistös och Anderssons högtidliga besök i Vita Huset underströk betydelsen av Finlands och Sveriges vägval också för USA och Nato.
– Slutsatsen är enkel. Finland och Sverige gör Nato starkare, inte bara på grund av deras militära förmåga utan också därför att de är mycket starka demokratier, sa Joe Biden och lovade de båda länderna USA:s "totala, fulla och kompletta stöd" under ansökningsprocessen.
Med Natomedlemskapet blir vi en del av en europeisk, transatlantisk värde- och intressegemenskap som förmått visa enighet och handlingskraft för att stå upp för centrala demokratiska värden, mänskliga rättigheter och humanistiska värderingar. Rysslands oprovocerade och brutala anfall på den fredliga demokratin Ukraina har påmint oss alla i Europa om allt det värdefulla vi har att försvara. Det har dessutom påmint oss om vilka som är våra vänner.
LÄS MER: Äntligen kan en förljugen epok läggas till handlingarna
Den ryska aggressionen har dessutom fört Finland och Sverige än närmre varandra.
– Under dessa tider har vi haft ett mycket tätt samarbete med Sverige. Man har tidigare sagt att Finlands sak är vår sak, lika väl kan man nu säga att Sveriges sak är vår sak, sa Finlands president Sauli Niinistö nyligen.
Med Finland och Sverige i Nato blir samtliga fem nordiska länder medlemmar i försvarsalliansen - fem länder vars samlade ekonomier är större än Rysslands. Natomedlemskapen ökar den nordiska samhörigheten och styrkan i den nordiska samhällsmodellen.
I någon mening är Natofrågan "undanstädad", den kan inte bli en valfråga. Enigheten i riksdagen är stor sedan både S och SD ändrat sig och intagit samma ståndpunkt som de fyra borgerliga partierna. För Magdalena Andersson och Socialdemokraterna hade de varit illa att behöva ha Natofrågan kvar i valrörelsen, när svenska folket svängt så kraftigt att hela 57 procent av väljarna nu är för en Natoanslutning och endast 24 procent emot. Natomedlemskap skulle därför ha kunnat bli en "valvinnare" för de forna allianspartierna.
Det vore dock att tro Magdalena Andersson om alltför mycket ont att påstå att hon "snabbspolat" Natoanslutningen för att underlätta valrörelsen. Hon och hennes parti har insett att deras tidigare linje inte längre håller och att det är bäst för Sveriges säkerhet att agera snabbt. Landets och Socialdemokraternas bästa har helt enkelt kommit att sammanfalla. Ulf Kristersson verkar inte heller ha satt partipolitik framför landet utan har envetet drivit på för att snabbt ansöka om medlemskap i Nato, innan valrörelsen drar i gång på allvar. Han har också undvikit att ta poäng på att påpeka att S-omsvängningen kom sent och först när Sverige var hotat.
LÄS MER: En händelse som ser ut som en tanke
På sina håll har Magdalena Anderssons och Ulf Kristerssons nära samarbete och samsyn kritiserats och till och med förlöjligats. Men det måste betraktas som en styrka för Sverige att statsministern och oppositionsledaren i en avgörande, viktig fråga kan kroka arm och visa ömsesidig generositet och respekt. Detta blev extra tydligt när Magdalena Andersson valde att ha Ulf Kristersson vid sin sida, när hon vid en pressträff i måndags meddelade att Sverige skulle söka medlemskap i Nato.
– Att vi står här tillsammans är ett styrketecken för Sverige och en tydlig signal till omvärlden och till svenska folket att vi kan stå samman i en för Sverige svår tid, sa statsministern.
Ulf Kristersson fyllde på:
– Det handlar inte längre om partipolitik utan om att ta gemensamt ansvar i nationens intresse.
Denna endräkt och vänlighet kommer emellertid inte att hindra valrörelsen från att, i allt väsentligt, bli som de flesta valrörelser med de vanliga tvistefrågorna - lag och ordning, pensioner, vinster i välfärden och elpriser. Men kanske kan vi hoppas och tro att kriget mitt i Europa och ukrainarnas modiga kamp påminner såväl politiker som väljare om de värden som förenar oss i Sverige, det som gör vårt land till ett bra land.
Vi har nu insett att vi behöver stärka försvaret mot yttre hot. Men vi får inte glömma att också stärka det inre försvaret av de värden, de normer och den kultur som svenskar i generationer kämpat för - jämlikhet, absolut jämställdhet mellan män och kvinnor, unga människors rätt att själva välja hur de vill leva sina liv, laglighet och rättssystemets okränkbarhet. Det borde valrörelsen också handla om, gärna i enighet!
LÄS MER: Vi svenskar borde bry oss mer om Finland
