Thorengruppen är en av Sveriges största friskolekoncerner.
Thorengruppen är en av Sveriges största friskolekoncerner. Bild: Johan Nilsson/TT

Karin Pihl: Thorengruppen förstör för friskolesystemet

Kraven på friskolor har skärpts i takt med att oegentligheter uppdagats. Samtidigt gör det att små aktörer inte har råd att ens ansöka om att få starta en skola. Reglerna måste göras om.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det är nog många tonårskillars- och tjejers stora dröm: slippa gympan för att i stället få sitta uppe på nätterna och spela datorspel. Just det är vad som skett på friskolan Thoren Innovation School i Göteborg, vilket GP rapporterade om förra veckan (16/2). I stället för sedvanlig idrottsundervisning har eleverna erbjudits att spela datorspel nattetid mellan fredag och lördag – något som till och med var obligatoriskt för de som valt kursen Idrott och hälsa med inriktning e-sport.

Ett synnerligen innovativt sätt att tolka skollagen – lite för innovativt, tyckte Skolinspektionen, som nu kritiserar skolan. Myndigheten menar att ett halvt dygns dataspelande under helgnätter inte är acceptabelt. Undervisningen måste ske dagtid, på veckodagar.

ANNONS

Datorspelandet är dock inte den enda bristen som skolan i Göteborg får kritik för. Man har också förlängt kurser för elever som annars riskerade att bli underkända. En metod som en annan skola i Thorengruppens koncern, Thoren Business School i Solna, också använt sig av (Skolvärlden 24/1 2022).

Den skolan tvingades betala vite förra året eftersom eleverna inte fått tillräckligt med undervisningstid. I vissa kurser bedrevs ingen undervisning alls (DN 31/1).

Liknande brister finns på flera av koncernens skolor. Det har lett till att myndigheterna avslagit alla ansökningar från företaget om att starta nya friskolor eller utöka befintlig verksamhet.

Men frågan är om det kommer att stoppa Thorengruppen. De har nämligen hittat ett kryphål i lagen: att köpa upp andra skolor. Detta skedde exempelvis för tre år sedan i Ale. Thorengruppen ansökte om att få bli huvudman för Yrkesgymnasiet i Ale men fick avslag. Men som GP rapporterade om (1/11 2021) drev de skolan ändå, fast under ett annat namn. Thorengruppen hade nämligen köpt upp det företag som tidigare drev skolan – som i sin tur hade tillstånd.

Skandalerna hade möjligen kunnat passera om det vore just enskilda misstag. Men det är det inte. Som tidigare nämnts har Skolinspektionen funnit Thorengruppens brister så allvarliga att företaget helt stoppas från att starta nya skolor. Och Thorengruppen är inte vilket utbildningsföretag som helst utan är en av Sveriges fyra största friskolekoncerner.

ANNONS

Deras misskötsamhet skadar hela friskolesystemet. För ju mer oegentligheter som förekommer, desto hårdare blir kontrollerna. Så fort problem uppdagas och uppmärksammas i medierna kommer krav på hårdare regler för friskolor. Så har också skett. Kvalitetskraven är striktare, dokumentationen mer omfattande. Det är nödvändigt.

Men det slår samtidigt undan benen på de små aktörerna. I dag är det svårare än någonsin för ett gäng engagerade föräldrar att ta över en nedläggningshotad byskola, eftersom kraven på allt från utbildad personal i styrelsen till storlek på skolgårdar, tillgångar och kartläggningar om elevunderlag har skärpts. Den ekonomiska kostnaden för att skicka in en ansökan till myndigheterna har höjts. Detta gör att de stora växer på de små skolornas bekostnad. I fjol var 80 procent av de godkända ansökningarna för att starta skolor från koncerner. Tre bolag stod för hälften av alla ansökningar.

En stor skolkoncern har möjlighet att anställda en avdelning med jurister som sitter och överklagar myndigheternas beslut, eller, som i Thorengruppens fall, hittar kryphål i lagen för att kunna fortsätta bedriva verksamheten. De har råd att lägga 75 000 kronor på en ansökan, vilket är vad det kostar från och med årsskiftet.

En liten friskola driven av engagerade föräldrar har inte samma möjlighet. På så vis stryps valfriheten för elever och föräldrar, och mångfalden krymper.

ANNONS

Politiken måste sätta stopp för det. Det är inte rimligt att små byskolor stoppas samtidigt som stora företag kan fortsätta sin verksamhet enbart för att de har ekonomiska och juridiska resurser. Reglerna måste göras om. Små, ideella föreningar som bara driver en skola utan vinstmotiv bör vara undantagna samma strikta krav som aktiebolagen. Annars kommer det bara finnas två typer av skolor kvar: kommunala, och aktiebolagsdrivna koncernskolor.

LÄS MER: Nästan bara vinstdrivande aktiebolag startar friskolor

LÄS MER: Gör upp med den naiva synen på marknadsskolan

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS