Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Alice Teodorescu: Teodorescu: Utbildning måste löna sig mer

Den svenska utbildningspremien är låg vilket får långtgående konsekvenser för såväl individ som samhälle.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det talas mycket om vikten av utbildning i Sverige. Ändå är Sverige det land inom OECD där det fortfarande lönar sig minst att skaffa sig en högskoleutbildning, enligt nya siffror från den internationella samarbetsorganisationen med samma namn som varje år granskar utbildningssektorn i medlemsländerna. Den så kallade utbildningspremien, alltså hur mycket den enskilde tjänar på att studera vidare jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet, är generellt låg i Sverige. För fyra av tio högskoleutbildningar är det en ren förlustaffär. 

Fackförbundet Saco har vid flera tillfällen uppmärksammat den sjunkande utbildningspremien och mycket riktigt konstaterat att nuvarande trend, som kunnat skönjas under hela 2000-talet, är ett hårt slag mot såväl den enskilde som mot Sveriges framtid som kunskapsnation. 

Om man som Sverige inte vill konkurrera med låga löner utan med kunskap måste den investering som en högre utbildning innebär också löna sig rent ekonomiskt. Precis som Saco konstaterar i sitt pressmeddelande befinner Sverige sig i ett paradoxalt läge där många av de som studerar vid universitet och högskolor aldrig kommer att kunna räkna hem sin investering. Samtidigt dras välfärdssektorn med stora rekryteringsproblem som märks i form av brist på exempelvis lärare och socialsekreterare (12/9). 

De förslag som förbundet presenterar för att få ordning på problematiken är värda att begrunda. Det är fullständigt orimligt att det fortsatt ska vara så svårt att göra lönekarriär i Sverige, inte minst i offentlig sektor där många kvinnor befinner sig. Att det ibland bara skiljer några tusenlappar mellan ingångslönen och slutlönen, som en följd av de höga minimilönerna i Sverige, är knappast incitamentsskapande för den som är villig att förkovra sig eller ta större ansvar. 

Vidare förordar Saco en övergripande skattereform som ska lägga grunden för ett skattesystem som bättre ska premiera just utbildning och ansvarstagande samt att kvaliteten på högskolan behöver höjas. Mycket riktigt påpekas att svenska studenter är i behov av fler undervisningstimmar och fler disputerade lärare, i stället för ensidiga satsningar på fler högskoleplatser som varken gynnar samhället eller studenterna. 

Frågan om den svenska utbildningspremien behöver prioriteras. Om incitamenten att investera i högre utbildning förblir låga kommer det att få negativa konsekvenser på arbetsmarknaden och i förlängningen på välfärden. Med en högre utbildningspremie generellt skulle studenters incitament att välja utbildningar som genererar kunskaper som efterfrågas av arbetsgivarna kunna öka vilket i sin tur skulle förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Lägg till en ökad lönespridning och en översyn av skattesystemet och Sverige skulle stå bättre rustat i konkurrensen från omvärlden.