I debatten om friskolor är kreativiteten stor. Ett återkommande argument mot det fria skolvalet har handlat om den växande etniska skolsegregationen. Nog för att Sverige är ett segregerat land - som en följd av att bostadsmarknaden är det. Men friskolemotståndarna har ännu inte lyckats svara på varför det är rättvist att den som bor i ett utsatt område ska berövas möjligheten att välja en bra skola, i en annan stadsdel till vilken den saknar möjlighet att flytta. I stället har de riktat in sig på en ordning som i praktiken cementerar såväl innanförskap som utanförskap. Förlorarna blir som vanligt de som man säger sig vilja skydda - det vill säga barnen till socioekonomiskt svaga föräldrar.
I en ny studie visar forskarna Maria Brandén, Gunn Elisabeth Birkelund och Ryszard Szulkin att betydelsen av skolsegregationen är överskattad. När de har undersökt frågan om grundskolans etniska sammansättning påverkar barnens skolresultat har de funnit att den påverkan på slutbetyget i nian som kan kopplas till andelen utrikes födda elever i skolan ligger nära noll. Studien bygger på data där samtliga elever som gick ut årskurs 9 mellan åren 1998-2012 ingår. På bloggen Socio(b)log skriver forskarna bland annat att det är möjligt att etnisk segregering kan ha större effekter på särskilt sårbara barn, men konstaterar vidare att: "för de som vill värna om jämlikhetsmål i samhället är det kanske viktigast att genom olika insatser förbättra integrationen i föräldragenerationen, vilket i sin tur kommer att ge bättre förutsättningar för deras barn." (11/5).
I söndagens partiledardebatt i Agenda diskuterades skolfrågan som en av de frågor som engagerar väljarna mest inför kommande års val. Om Sverige vill fortsätta vara en nation som konkurrerar med kunskap i stället för låga löner måste skolan få tydligare kvalitetsmål att förhålla sig till. Det fria skolvalet är inte boven, tvärtom är det tack vare möjligheten att välja, och framför allt välja bort, som det ens blivit fruktsamt att förhålla sig till begreppet kvalitet.
Skolfrågan är för avgörande för människors framtid för att devalveras till ett ideologiskt ställningskrig för eller emot vinster i välfärden. Det som borde diskuteras är hur lägstanivån inom skolan ska öka så att betydelsen av valet av skola ska minska. Precis som forskarna konstaterar är tidiga insatser som stödjer kognitiv utveckling extra viktiga, särskilt för de barn som kommer från mindre privilegierade miljöer.
