Sommartider betyder kris i förlossningsvården-tider. Eller betydde snarare, numera tar överbeläggningarna och personalbristen sällan semester under resten av året heller. För varje år blir situationen allt allvarligare med långtgående konsekvenser för den utarbetade sjukvårdspersonalen och därmed för alla de kvinnor som riskerar att inte få tillgång till den vård som de har rätt till. Tre aktuella nedslag i verkligheten, i ett av världens mest skattetyngda land, spär ytterligare på känslan av vanmakt.
Stockholm: Den 11 maj lade den rikstäckande ideella organisationen Födelsevrålet, som verkar för en tryggare förlossningsvård ur ett föräldraperspektiv, upp en bild på Facebook som skildrade platsbristen i Stockholms landstings län. Alla länets förlossningsavdelningar, liksom de närliggande länens, var klockan 9.51 den aktuella dagen fulla. Gävle nästa? Eller kanske en nätt liten flygresa till Helsingfors när vattnet gått?
Göteborg: Också västra Sverige dras med stora och återkommande problem, de pressade barnmorskornas arbetssituation har varit föremål för granskning av Arbetsmiljöverket och skarp kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har riktats efter flera dödsfall. I slutet av april stängdes BB i Mölndal ner efter 50 år. Förklaringen till den tidigarelagda flytten till Östra är, enligt de ansvariga politikerna och verksamhetschefen, just bristande patientsäkerhet. Enligt facket rör det sig snarare om en hastigt beslutad krisåtgärd för att lösa sommarbemanningen på Östra (GP 30/4).
Problemet är bara att det på Östra sjukhuset råder, precis som på många andra håll i landet, såväl tids- som platsbrist vilket bland annat resulterat i att omföderskor uppmuntras att åka hem samma dag liksom att mammor och nyfödda separeras vid komplikationer eller andra tillstånd som kräver intensivvård. Därtill är man dålig på att erbjuda amningsstöd eller annat psykologiskt stöd, trots att 15 procent av alla nyförlösta kvinnor drabbas av depression och 20 procent av alla mammor drabbas av amningsrelaterade problem (GP 29/4).
Sollefteå: Under året har många, med rätta, också upprörts över nedläggningen av BB och förlossningen i Sollefteå. Emma Andersson från Graninge, som inte hann fram till BB i Örnsköldsvik, tvingades födda i bilen. På sin Facebooksida beskrev hon det enligt följande: "En mardröm för mig. Panikslagen. Otrygg. Tror därför inte att bebisen skrikit eller andas. Vilket hon i verkligheten gjorde. /.../ Utan byxor eller skor, med navelsträngen hängandes och vår dotter på bröstet får jag kliva ur bilen i snön, i minusgrader. Blottad för allmänheten. Väl i ambulansen kände jag mig trygg och allting brast känslomässigt."
Barnmorskor som jag har talat med vittnar om förfärliga omständigheter: nyförlösta mammor som separeras från sina bebisar då neonatalavdelningarna inte har plats, kvinnor som får åka långt till andra län för att de egna länens sjukhus är överfulla, nyblivna pappor som skickas hem för att det inte finns plats för dem att sova över med mamman och barnet, nyförlösta kvinnor som, om inga särskilda komplikationer tycks ha uppstått, skickas hem efter så lite som sex timmar. Lägg därtill det stora antalet förlossningsskador som drabbar tusentals kvinnor årligen, mörkertalet kan man bara spekulera kring, och situationens allvar är komplett.
I vårändringsbudgeten för 2017 meddelade den rödgröna regeringen att man tillsammans med Vänsterpartiet enats om att förlossningsvården ska få 500 miljoner kronor extra. Detta är en engångssumma som tilldelas förlossningsvården och vården av förlösta kvinnor, utöver de omkring 400 miljonerna som regeringen tidigare satsat på området. Pengarna ska betalas ut under innevarande år för användning under såväl år 2017 som 2018. Fördelningen till landstingen kommer att baseras på befolkningsmängden. Mer resurser är givetvis välkomna men det är minst lika viktigt att se över hur resurserna används.
För att Sverige ska kunna stoltsera med en förlossningsvård värd namnet måste vårdpersonalen ges förutsättningar att göra sitt arbete - och de gravida kvinnorna få den vård och omsorg som de via skattesedeln betalat för. På SVT Opinion efterfrågar två barnmorskor att mer hänsyn ska tas till forskningen på området, exempelvis one-to-one care, alltså en närvarande barnmorska per födande kvinna i aktiv fas under födandet. Detta till skillnad mot dagens situation där en barnmorska ansvarar för flera födande på en avdelning. "I stället för att slösa med skattebetalarnas pengar genom kortsiktiga projekt, lägg först och främst pengar på bemanning. Tillräckligt hög personaltäthet som möjliggör one-to-one care leder i sin tur till att barnmorskor hinner gå på toaletten, äta sin lunch och ha en dräglig arbetstillvaro. Detta leder till att vi orkar arbeta heltid och stannar kvar på arbetsplatsen." (18/5).
Det är dags för politikerna att lyssna på professionen, kvinnorna och forskningen. Och för oss medborgare att höja våra röster. Förfallet inom förlossningsvården är symptomatisk för en vårdapparat i kris. Detta är en utveckling som ingen ska behöva acceptera, allra minst medborgarna i ett av världens mest skattetyngda land. Vi har gjort vår del, nu är det dags för staten att fullgöra sin del av samhällskontraktet.
