Teodorescu: EU:s flyktingpolitik i behov av förändring

Det krävs ett kvotsystem likt FN:s nuvarande dito, där de mest behövande väljs ut där de befinner sig och under organiserade former transporteras till EU.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Även om det märks allt mindre i Sverige talar nya siffror från FN sitt tydliga språk: Bara i år har uppemot 2500 flyktingar och migranter drunknat i Medelhavet på sin ödesdigra väg mot Europa. Under det gångna halvåret har 100.000 tagit sig över Medelhavet. Av dessa har den stora merparten, över 84.000, anlänt till Italien som tidigare i juli svarade med att hota stänga landets hamnar för räddningsfartyg för att på så vis stoppa migrantströmmen.

Men trots att det skett en minskning av antalet migranter sedan EU, med hjälp av Turkiet, ströp en betydande inreseväg till Europa finns det lite som talar för att människor kommer att avstå från att försöka ta sig hit också i fortsättningen. Den nya strömmen består i dag främst av människor från Västafrika, inte sällan sådana som flyr från fattigdom mer än något annat. En helt förståelig anledning, givetvis, men knappast den som asylrätten konstruerades för att hantera.

ANNONS

Fattigdomen, men paradoxalt nog också det relativt sett ökande välståndet, som gör det möjligt för människor att sälja allt de äger och drömma om ett bättre liv i väst, är på intet vis övergående, liksom vi bara sett början på den flyktingvåg som kan komma att följa i klimatutvecklingens spår. Detta i kombination med fortsatta krigshärdar i våra närområden leder till att nuvarande system framstår som allt mer ohållbart, ur såväl det korta som det långa perspektivet.

Dessvärre är det politiska läget inom EU fortsatt låst och splittringen om möjligt ännu större än för två år sedan när enbart Sverige tog emot 163.000 asylsökande. Ledarsidan menade då, vilket vi fortsatt vidhåller, att EU:s, och därmed Sveriges, flyktingpolitik är i behov av en gedigen omläggning. En sådan skulle utgå från behov, inte risktagning och ekonomiska förutsättningar och den skulle slå undan benen på de skrupelfria smugglare som utnyttjar människors desperation och drömmar om ett bättre liv. Sannolikt skulle den därmed resultera i ett mindre skevt urval; fler kvinnor och barn - färre ensamma män, fler med skyddsskäl - färre ekonomiska migranter.

I praktiken krävs ett kvotsystem likt FN:s nuvarande dito, där de mest behövande skulle väljas ut där de befann sig och under skyddade och organiserade former transporteras till EU, där de skulle omfördelas utifrån respektive lands mottagningsmöjlighet. Det sista har visat sig vara svårt i praktiken då få länder velat ta emot de migranter de tilldelades i den senaste flyktingkrisens spår. Här måste EU som enhet visa större enighet gentemot de länder som inte fullföljer sin del av ansvaret.

ANNONS

Vid sidan av detta, för de som saknar skyddsskäl, bör det finnas lagliga vägar in i Europa som förutsätter att man är tillgänglig och behövd på arbetsmarknaden. På detta område är problemen emellertid enorma, vilket inte minst den allt mer infekterade debatten i Sverige om låglönejobb illustrerar.

Med detta sagt; människor väljer inte var de ska födas, därför bör visionen vara att skapa en värld som strävar efter att människor kan röra sig över nationsgränser. Dit är vägen lång varför migrationen behöver hållas reglerad så att de som har störst behov också är de som garanteras största mått av frihet. Att vara för en sådan ordning står på intet vis i strid med devisen om alla människors lika värde. Om det inte förhöll sig på detta vis vore det anmärkningsvärt att inget parti driver på för just oreglerad invandring.

ANNONS