Ta små barns anknytning på stort allvar

Migrationsverket vill utvisa tre små barn till Bosnien fast de rotat sig i svenska familjehem. Gång på gång struntar svenska myndigheter i familjehemsplacerade barns behov fast forskning visar att en otrygg barndom kan sätta livslånga spår. Det finns andra utvisningar Migrationsverket bör prioritera.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Eddie, Emir och Izeta är syskon. De är i åldrarna 6, 5 respektive 4 år och är samtliga placerade i familjehem på tre skånska orter. För tre år sedan kom de till Sverige från Bosnien tillsammans med sin mamma som sökte asyl. Modern ansåg sig inte vara kapabel att ta hand om barnen och ville att de skulle omhändertas. Tre år senare är socialtjänstens bedömning att modern fortfarande saknar omsorgsförmåga.

Bosnier saknar i princip asylskäl i Sverige. Enligt ett utvisningsbeslut ska mamman och barnen utvisas fast Migrationsverket delar socialnämndens bedömning att hon inte klarar att ge syskonen den omsorg som de behöver. Migrationsverket hänvisar till att det finns foster- och barnhem i Bosnien (DN 4/1).Barnets bästa ska vara avgörande vid myndighetsåtgärder som rör barn. Ändå händer det gång på gång att svenska myndigheter inte tar hänsyn till små barns anknytning.

ANNONS

John Bowlby, brittisk psykiatriker, är anknytningsteorins skapare som har fått stort vetenskapligt genomslag. Han upptogs under hela sitt yrkesliv av frågan om hur barn reagerar på förluster under de första levnadsåren. Redan på 1940-talet konstaterade han att tidiga separationer påverkar barns utveckling negativt. Anknytning är genetiskt förprogrammerat och handlar om människans grundläggande behov av nära och stabila relationer. En otrygg barndom kan sätta livslånga spår.

Enligt lag ska vårdnadsöverflyttning alltid övervägas efter det att barnet bott tre år i samma familjehem. Tyvärr sker det allt för sällan. Det är ännu mer ovanligt att familjehemsplacerade barn adopteras. Enligt en studie av Socialstyrelsen publicerad 2014, om nationella adoptioner av barn i familjehem, bodde över 9 000 barn i familjehem i Sverige år 2012. Av dem hade 2 469 varit omhändertagna fem år eller mer och av dessa var 904 yngre än ett år när de placerades. Samma år genomfördes endast 14 adoptioner i gruppen.

Socialstyrelsens kartläggning gör en forskningsöversikt som visar att adopterade barn har färre beteendemässiga och mentala problem än jämnåriga som växt upp i familjehem. Barn som adopteras tidigt, före sex månaders ålder, mår bättre som tonåringar än barn som adopteras senare.I Danmark och Norge tillmäts anknytning större vikt än i Sverige. Där ger lagen möjlighet till adoption utan vårdnadshavarens samtycke om barnet tar skada av att separeras från familjehemsföräldrarna.

ANNONS

När ett barn omhändertas tar samhället över ansvaret för barnet från de biologiska föräldrarna och förbinder sig därmed att sörja för barnets väl och ve. Sverige har valt att placera att Eddie, Emir och Izeta i svenska familjer och gjort dem helt försvenskade fast de är bosniska medborgare.

Barnen talar inte bosniska och de kallar sina fosterföräldrar mamma och pappa. Deras band till Sverige är starka och är den värld som de vet om. Trots detta väljer Migrationsverket att avvisa syskonen som inget annat land känner till än Sverige. Svenska myndigheter måste börja ta anknytningsteorin på allvar. Det finns andra utvisningar Migrationsverket bordeprioritera.

ANNONS