Sedan några år tillbaka sveper vad som kan kallas en rånvåg över Sverige. En snabb genomgång av lokala och nationella medier ger rubriker om rånvåg i exempelvis Lund, Gävle, Stockholm, Västerås, och så klart, Göteborg. Få GP-läsare kan ha undgått att rånen i centrum utgjort en stor del av tidningens brottsbevakning under de senaste åren. Och när GP granskade personrånen framgick det att antalet anmälda personrån hade ökat kraftigt i kommunen (GP 24/7-2020). Under första halvåret 2020 hade polisen fått in 458 anmälningar om personrån, jämfört med 408 ärenden under samma period 2019.
Nya siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) bekräftar nu det som länge stått i tidningarna. Sverige lider av en mycket våldsam rånvåg som drabbar barn och ungdomar. Under åren 2015-2019 har antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblats. I storstäder och kringliggande kommuner har antalet anmälda rån ökat från 86 rån per 100 000 invånare år 2016 till 186 rån per 100 000 invånare år 2019.
Den som vägrar acceptera faktum kanske inflikar med att det handlar om en förändring i anmälningsbenägenheten. Men det stämmer inte. Brå noterar att ungdomsrånen ökat i självrapporteringsstudier. År 2016 uppgav 1,5 procent av ungdomarna i åldersgruppen 16-19 år att de blivit rånade, men 2019 hade det stigit till 3,3 procent som uppgav att de blivit utsatta för rån. En liknande ökning noteras också i skolundersökningen om brott och enkäter från Stockholms stad. För varje ungdom som blir rånad på detta sätt sprider sig en berättigad men förlamande rädsla i bekantskapskretsen.
LÄS MER: Vad kan vanliga familjer göra åt våldet förutom att flytta?
Ökningen av såväl polisanmälda rån som självrapporterad utsatthet talar därför för att det rör sig om en faktisk ökning av ungdomsrån, enligt Brå.
Myndigheten slår också fast att de medialt uppmärksammade förnedringsrånen är ett riktigt problem. I förundersökningar där pojkar misstänks för rån förekommer brott med inslag av maktutövning och förnedring i en tredjedel av fallen. Brå pekar även på att det används överdrivet våld i ungefär ett fall av tjugo. Övergrepp i rättssak, det vill säga att gärningsmännen försöker påverka offren att inte anmäla brott eller dra tillbaka en polisanmälan, förekommer i ett fall av fem.
Bakom siffrorna finns barn och ungdomar som inte bara blivit bestulna på värdesaker, mobiler, kläder och skor. De har drabbats både fysiskt och psykiskt. Många är påverkade under en lång tid efter brottet, fortsatt oroliga och ångestfyllda över den kränkning som tillfogats dem. I de värsta fallen har offret drabbats av ett ofattbart och ursinningslöst våld. I Brås rapport beskrivs ett fall där en pojke får 30-40 sparkar utdelade mot kroppen och huvudet av ett antal okända gärningsmän.
Socialdemokraterna, med Miljöpartiet som tidigare regeringspartner, agerade inte när rånvågen först började uppmärksammas. Att nya häktningsregler gjort det svårare - inte lättare - att frihetsberöva unga rånare föranledde exempelvis inte några åtgärder från justitieminister Morgan Johansson (S). Detta trots att det framkommit uppgifter om att unga gärningsmän ute i det fria försökt pressa sina offer till att inte polisanmäla brott.
Men även Centerpartiet bör ställas till svars för varför det saknas tillfredsställande åtgärder mot den brutala rånvågen. C utgör trots allt en del av Socialdemokraternas regeringsunderlag. Under mandatperiodens gång har Annie Lööf och hennes centerpartister släppt fram socialdemokratiska regeringar vid fyra tillfällen. Varför har C vid dessa tillfällen inte ställt skarpa krav på S att prioritera rånen som sprider rädsla och oro bland unga och föräldrar?
Tänk på det varje gång Annie Lööf uttrycker oro över brottsutvecklingen i Sverige.
